Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vårt penningväsendes närmaste framtid. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 ELI F. HECKSCHER
slag innebära, att produkterna delvis nästan ej stå att få för
penningar; d. v. s. den intensitet i »efterfrågan», som framför
allt annat utmärker högkonjunkturen, har här gjort sig gällande
t. o. m, i ovanlig grad. Det skulle leda alltför långt att
närmare söka analysera detta sammanhang; här må det vara nog
att säga, att det ganska obestridligt är en verkan av den nya
försämringen i penningvärdet, den nya prisstegringen, och
samtidigt efter all sannolikhet ytterligare påskyndar den. Någon
principiell nödvändighet för oss i Sverige att följa med utlandet
på denna väg föreligger visserligen ingalunda, ty vårt
penningväsende är alldeles avkopplat från det internationella. Men i
den mån skärpningen i efterfrågan på de båda mycket
konjunkturkänsliga varorna järn och trä sprider sig även till sådana
av svensk härstamning, vilket för övrigt redan skett, så
framträda här samma anledningar till prisstegring som utomlands.
Och då gäller det att möta detta anlopp med ett tillräckligt
högt diskonto. Sker det icke, ha vi att vänta en förnyelse av
det gamla eländet, med nya konfiskationer av alla
småkapitalisters penningfordringar, nya reduktioner av alla reallöner, nya
förödande lönestrider och slutligen allmänt kaos, för att icke
säga kulturens definitiva förfall, som ingalunda avlägset
framtidsperspektiv.
Det nu sagda ger också den enligt min mening rätta
synpunkten på en utvecklingsfaktor, som ofta betraktas såsom ett
glädjande moment i vårt penningväsendes utveckling under den
senaste månaden, nämligen nedgången i flertalet utländska
valutor, uttryckta i den svenska. En sådan företeelse kan
uppenbarligen betyda uppgång i vårt eget penningvärde, nämligen
för den händelse andra länders penningar hemma hos sig själva
äro stabila eller åtminstone där sjunka svagare än de göra
uttryckta i vår valuta. Men ingenting tyder på att så skulle
vara fallet denna gång, medan allt tyder på motsatsen. Tar
man till utgångspunkt dollarkurseii, vilket är det naturliga, då
den måste antagas approximativt återge guldvärdet, så finner
man t. o. m. att den gått ned nästan lika starkt i förhållande
till pund sterling som relativt till svenska kronor; och då den
engelska valutan under detta kalenderår säkerligen inga
framsteg gjort utan tvärtom, så förhåller det sig efter allt att döma
på samma sätt med den svenska.
Likväl kan man på sätt och vis säga, att nedgången i de ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
