Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Statens ställning till kyrkans frihetskrav. Av Gustaf Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
robusta former, som i de stridande lägren framkalla icke litet
av stridens hetta. Det är då blott en naturlig följd av
människonaturens begränsning, att det yttersta målet för det
politiska arbetet — rättfärdighetens och kärlekens allt starkare
genomträngande i samhällslivet — bortskymmes av nitet för de
skilda medlen till dess förverkligande. Stundom kan ock detta
nit för medlen leda till kränkning av själva rättfärdighetens
och kärlekens bud. En sådan urartning av den politiska
striden — man skulle kunna beteckna den såsom entusiasmens
övergång till fanatism — är synnerligen ödeläggande för ett
sunt statsliv, ej blott genom sina omedelbara verkningar utan
icke mindre genom häftigheten av den reaktion, som förr eller
senare framkallas därav. En lidelsefri iakttagare av det
politiska spelet bävar vid åsynen av ett härskande partis övergrepp
på förhand för de likartade eller kanske ännu svårare framtida
övergrepp, vartill motpartiet därigenom frestas.
Mot denna det politiska livets urartning finnes icke något
kraftigare skyddsmedel än folksjälens fostran i evangelii ande. Dess
fria förkunnelse är fördenskull ett omistligt villkor för
bevarande av statslivets sundhet under de stora folkpartiernas
tävlingsstrider. Men denna förkunnelse väcker ock lätteligen
anstöt i sinnen, där hänförelsen för partiprogrammet så lätt vill
övergå till fanatism. Så mycket viktigare är det under ett
sådant samhällsskick att obrottsligt upprätthålla grundsatsen
om den evangeliska förkunnelsens frihet och omsorgsfullt vårda
de anordningar, som träffats till dess skydd.
Sådana garantier kunna under tidernas omskiftelser behöva
omgestaltas. Förbindelsen mellan stat och kyrka kan under
förändrat läge behöva en nyorientering. Därvid hava dock
jämväl statslivets målsmän att beakta, ej blott att det kyrkans
frihetskrav, som är kärnan i alla de andra — förkunnelsens
frihet — väl tillgodoses, utan ock att anordningar ägnade att
värna därom hållas vid makt. Ty sådana krävas för att giva
tjänare hos en kyrka i fortfarande förbindelse med staten
frimodighet i förkunnelsen. Och där denna sviker, få
riksstyrelsens målsmän till obotlig skada för statslivet förnya den gamla
erfarenheten, att där saltet förlorat sin sälta, är det till intet
nyttigt.
Jag har i det föregående talat mycket om mänsklig
ofullkomlighet, föga om mänsklig synd. Det ger en skev bild av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
