Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bostadsbristen. Av K. G. Tham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTADSBRISTEN 201
frågan. Den förra vägen är den som hittills uteslutande beträtts
i fråga om alla offentliga åtgärder mot bostadsbristen, lika väl
som den valts i det nu föreliggande stora regeringsförslaget.
Är nu den vägen också den rätta? Är det verkligen riktigt att offra
millioner av statens medel för att vinna ett resultat, som lika
väl kan vinnas därigenom att staten rättar ett begånget
misstag i lagstiftningsväg, mot vilket i längden ingen förstöring av
statens och de kommunala finanserna hjälper? Säkerligen icke,
och i varje fall bör väl den senare vägen först prövas. Det
återstår nu bara att också påvisa den vägens framkomlighet.
Frågan gäller med andra ord: skulle hyresstegringslagens
annul-lering upphäva bostadsbristen, och föreligger i sådant fall
något hinder att annullera lagen?
Den första delen av frågan är redan besvarad, för så vitt det
föregående resonemanget om bostadsbristens natur och orsaker
accepteras. Då det konstaterats, att den relativa
bostadstillgången ar rent av bättre än före kriget, borde väl intet tvivel
råda orn, att icke bristen på bostäder skulle upphöra, därest den
lag som skapat stegringen av bostadsbehovet undanröjdes. Det
skall ej heller förnekas, att de maktägande synas i viss mån
börjat inse och till och med erkänna hyresstegringslagens
fördärvliga verkningar. Ett tecken härpå finner man i den
småningom framväxande tanken, att lagen bör successivt och
försiktigt avvecklas, vartill väl får räknas den framlagda kungl,
propositionen om höjning av det fria hyresmaximum till 50 %.
Men att med ens göra slag i saken genom lagens omedelbara
slopande ligger ännu fjärran för dem som ansvaret hava. Någon
närmare utredning av de risker som enligt vederbörandes
förmenande vore förenade med en sådan radikal åtgärd torde
aldrig hava presterats. Emellertid kan man tryggt förutsätta, att
det är fruktan för en häftig och allmän hyresstegring som
framför allt verkat så avskräckande, att man ej ens vågat
diskutera saken. Men har nu denna fruktan något verkligt fog
för sig?
Att bestämt förutsäga vilket inflytande hyrornas frigivande
skulle få dels på den genomsnittliga hyresnivån, dels på den
allmänna prisnivån, låter sig givetvis icke göra. Emellertid kan
man beräkna, att utvecklingen i huvudsak skulle äga rum
på ettdera av följande två sätt. I båda fallen torde man
hava anledning att vänta en fördubbling av hyresindexen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
