Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Demokratien i vår högre skolbildning. Av J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATIEN OCH VÅR HÖGRE SKOLBILDNING 213
jag i mitt liv har hört!» Ty pedagogik är, icke i levande praxis,
men återspeglad i reflexion och retorik, en ytterst tråkig materia.
Säkerligen har den olyckligaste följden av
läroverksledningens centralisation varit en kanske icke klart insedd men dock
ökad isolering från det närmast liggande samhällsintresset. Allt
som smakar »stat» blir lätt likgiltigt. Man vet, att därvid kan
intet åtgöras från vanliga människors sida. Det är som det är,
även om det inte är bra som det är.
Och dock: den andligt intresserade allmänheten måste vara
vaken. Vi erinra oss skolgudstjänsternas nyss skedda
upphävande genom Rydéns åtgärd. Det kan gå på liknande sätt
med morgonbön och all verklig undervisning i kristen troslära.
Och en stadigvarande seger för den okristna demokratien
kommer att leda till privilegiering av religiös radikalism och
politisk vänsteråskådning vid tillsättningen av kristendomslärare.
Därom behöver man icke tvivla. Tendensen är på många håll
klart skönjbar.
Skolstyrelsens uttalanden kunna befinnas helt vanmäktiga.
En Värner Rydén eller en Olov Olsson eller en
socialdemokratisk präst av radikal åskådning kommer icke att fästa sig
därvid — såvida icke skolstyrelsen har starkt stöd i en vaken
kristen opinion.
Det är en stor skara föräldrar och målsmän, som hava sina
söner i våra allmänna läroverk och realskolor. Antalet växer.
Ty tillströmningen av alumner är större än någonsin. Det är
icke heller blott »överklass» det gäller, ty alla som känna
verkligheten och icke lyssna till den politiska jargongen veta, att
alla samhällslager äro representerade i lärjungaleden, såsom det
varit sedan århundraden.
Läroverksreformen sådan den sanktionerades å Kristiania
slott år 1905 har tidigt fått sin dom.
Allmänt torde väl det omdömet numera vara, som nyligen
av Sydsvenska Dagbladet uttryckts så: »Den stora reformen av
1905 tillhör de stora misstagens område.»
Var det då ingen opposition å färde?
Åjo. Men ingen som vederbörande brydde sig om. Vi andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
