Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Demokratien i vår högre skolbildning. Av J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 J. A. EKLUND
tände gren, och a\sllltningsklassen blir det centrala, som utbildar sig till »spets»
— så vida den icke avrundar sig till knöl. Det är påtagligt, att rektor
Andersson haft fint sensoriuni för det egendomliga i denna organiska process.
Jag tror, att både smålandsrektorn och smålandsdomprosten
rätt så väl stå sig för kritiken nu, 23 år efteråt. Men då, då
voro vi sannolikt fullständiga smålänningar inför både
kommitté och riksdag och regering och — Ernst Carlson.
Det som skedde 1905 är skett och kan icke göras ogjort.
Men jag har erinrat därom med tanke på det som är aktuell
framtidsfråga i samband med Rydéns enhetsskola.
Frågan jag ville ställa till sakkunniges och intresserades
betänkande är ungefär denna: Är det alldeles nödvändigt att göra
om samma dumhet som 1905? Eller en ännu större? Ty jag
tror den är större.
Orn det i alla eller så gott som alla med saken närmare
förtrognas ögon är lika dumt eller dummare att nu, som 1905,
böja sig för tidsandan, är det då nödvändigt att göra det?
Vad skulle det tjäna till? Vilket förnuftigt syfte skulle det
tjäna?
Att handla demokratismens Allah till ära och hans profet
Värner Rydén till behag?
Det är icke något förnuftigt syfte.
Kanske för att göra den riksdag vi valde 1917 och som
revolutionerades 1918 till behag?
Också det är ett oförnuftigt syfte. Det är för stort offer, om
Sveriges folk skall för den sakens skull få sina läroverk
fördärvade kanske för 50 år. Vår nuvarande riksdag är väl dock
i de flesta kunnigas ögon den svagaste vi haft kanske sedan
1772. Det råder nog också ett växande hopp att kunna
förbättra den genom att välja så många nya och politiskt
oförstörda som möjligt år. Och kan en väsentlig sådan förbättring
ske, då skall även Rydéns anda så gott som automatiskt mista
herraväldet inom den svenska kulturvärlden.
Man säger: »Den demokratiska majoriteten anser–––––-».
Den demokratiska majoriteten anser ingenting, helt enkelt
därför, att den inser ingenting.
Men den vill!
Jå, kanske. Jag tror knappt, att den vet om den vill. Men
man har sagt den, att den bör veta och vilja och votera. För
övrigt, det hjälper inte, hur man gör. Denna majoritet dröm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
