Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sovjet-Rysslands militära utformning. Av Olof Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 OLOF RIBBING
av februari uppstodo här och där oroligheter, och då den 18 i
samma månad order utfärdades om Arkangelsks utrymmande,
utbröt fullt myteri. Åtföljda av blott en handfull anhängare,
lyckades general Miller samt den nordryska regeringens
medlemmar med nöd undkomma sjöledes, under det att resterna av
armén anslöto sig till de segrande bolsjevikerna. Ett par dagar
därefter föll även staden Onega i de senares våld.
Också längs Murmanbanan gingo i slutet av februari de röda
till anfall. Då dessutom, kort efter Arkangelsks fall,
revolutionsrörelser utbröto även i Murmansk, i trakten av Kem samt
på Köla, blev läget ohållbart för den på Olonetsfronten under
general Skobeltsins befäl opererande vita styrkan. I
upplösningstillstånd sökte delar av trupperna skydd på finländskt
område, där de internerades.
Under förföljandet av sina flyende motståndare och
rensandet av Olonets- och Murmanområdet ha bolsjevikiska
truppstyrkor under de senaste månaderna nått Petsjenga och
Östka-relen, där deras uppträdande står i skarp motsättning till
finländska intressen. Konflikterna synas dock kunna lösas i godo.
Emellertid äro händelserna betecknande för sovjetväldets
strävan att överallt nå fram till det forna Rysslands gränser.
Blott i väster ha sovjetväldets stridskrafter tillsvidare fått göra
halt framför de många randstaternas gränser. Endast den
bolsjevikiska propagandan har, än i form av guld eller
»upplysningslitteratur», än i skepnad av storbluffande handelsdelegationer,
tämligen ostörd tillåtits fortsätta sin väg västerut.
Vad Finland beträffar, synes från Sovjets sida en slutgiltig
uppgörelse angående gränser och övriga gemensamma
angelägenheter vara förestående; med Estland undertecknades redan
den 2 februari i Dorpat ett fredsfördrag, genom vilket den nya
statens självständighet erkändes samt tullfrågor och andra
ekonomiska förhållanden reglerades. Betecknande för
bolsjeviker-nas synpunkter på detta fördrag torde vara följande, Lenin
tillskrivna, yttrande: »Vi vilja icke utgjuta arbetarnas och
böndernas blod för en jordbits skull, vilken icke givits bort definitivt.
Estland befinner sig i Kerenskiperioden, men snart skall
rådssystemet införas där, och då sluta vi nytt fredsfördrag.» Den 30
mars har i Moskva utbyte av fredsratifikationerna ägt rum, varefter
estländska arméns demobilisering uppgives hava tagit sin början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
