Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - De militära konsekvenserna för Sverige av anslutning till Nationernas förbund. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 E. BIÖRKLUND
rösta för vårt deltagande, skulle enligt propositionen regering
och riksdag kunna neka sitt bifall. Äro vi ej tillräckligt
militärt starka för att skaffa vår ståndpunkt beaktande och
respekt, torde vi dock lätt löpa risk att tvingas med i företag,
vilka vi helst skulle velat stanna utanför.
Bestämmelserna angående de militära sanktionerna äro, såsom
synes, dels ganska svävande, dels tveeggade.
Om man ej ger hjälp, får man säkerligen ingen dylik, då
man själv blir anfallen. Detta sakförhållande har också
föranlett vår förutvarande utrikesminister till uttalandet: »att
förbundsmedlem bör deltaga, om ej vägande skäl föreligga emot
ett sådant deltagande».
Sverige försökte i Paris få in bestämmelser om i vilken största
omfattning vårt land ägde att deltaga i militära sanktioner, men
utan resultat. Detta medför ett beklagligt osäkerhetstillstånd.
Skulle vi tvingas att deltaga i militära sanktioner t. ex.
mot Tyskland eller Ryssland, utan att sedan bliva tillräckligt
understödda av övriga förbundsmedlemmar, vore vårt läge
givetvis mer än prekärt. Än allvarligare bleve det förvisso,
om t. ex. dessa makter i förening kunde försvåra för övriga
förbundsmedlemmar att komma oss till militär hjälp. Helt
naturligt ligger det i Sveriges intresse att i en eller annan form
erhålla bindande försäkran om understöd från andra
förbundsmedlemmars sida, innan vi skrida till deltagande i en militär
sanktion.
Den militära hjälp, som man enligt förbundsaktens artikel 10
kan påräkna av övriga förbundsmedlemmar, om man blir
anfallen, lider nämligen även den av avsevärda brister, så som
förbundsakten nu är avfattad, d. v. s. utan förefintligheten i
fredstid av en organiserad militärstyrka, vilken omedelbart står
till förbundets disposition.
Dels tar det ju en avsevärd tid, innan makterna hinna enas
samt luft-, sjö- och landstridskrafter avdelas, utrustas och
förflyttas till de hotade punkterna. Ordnandet av diverse
formaliteter, av krigsledning och befälsförhållanden, tar enligt all
erfarenhet även tid, och slutligen kan ju en krigsmakt,
sammanfogad av olika nationaliteter och förband, vilka aldrig förut
opererat gemensamt, näppeligen inom en kort tidrymd erhålla
avsevärd fasthet och slagkraft. Särskilt i det fall att det
angripna landet lättroget verkställt en mera betydande avrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
