Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 23. 8. 1920 - Bokpriser och vetenskap - Bolsjevismen och Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 377
n’ont jamais été ouverts». Samma åskådning återspeglas på svenskt
område i ett brev från Snoilsky till Klemming, där brevskrivaren
råder sin boksamlande vän att i andra hand söka förvärva ett
Birgittatryck, som gått honom själv ur händerna, ty, som han med
vinnande naivitet skriver, »törhända är köparen ej bibliofil utan
begärde boken för innehållets skull». Och intill den dag i dag är, ha
förhållandena härvidlag icke förändrats. Att till tidernas slut vdla
oläst på en hylla, omgiven av lika olästa kamrater, det är det öde
som väntar en bok, utgiven i syfle att förvärvas av den
penningstarka bibliofilgulaschen, och med fall rätt framhålles därför i den
ovan anförda artikeln, att den vetenskapsman som faller för
frestelsen att publicera ett arbete under dylika former begår ett andligt
självmord. Man borde ha rätt att hysa den förhoppningen att den
svenska forskningens representanter icke måtte falla för frestelsen
att konkurrera med de mer eller mindre dubiösa näringsgrenar, som
under de sistförflutna åren hos ess vuxit upp och frodats under
gulaschens hägn och omvårdnad.
Under de senaste månaderna ha Rysslands
bolsjevi-ker rikligen satts i tillfälle att draga fördel av sina
västerländska motståndares söndring och missgrepp, och de ha även
mästerligt förstått att begagna sig därav. Ända sedan den ryska
revolutionen i mars 1917 har för övrigt de allierades Rysslandspolitik varit
en enda kedja av ödesdigra missgrepp. De började med
oförmögenheten att fatta den djupgående fredsvilja och krigströtthet, som hörde
till denna revolutions grundorsaker. Visserligen skingrades i Paris
och London snart illusionerna om att revolutionen betydde ett
frigörande av »ryska folkets beslutsamhet att föra kriget till ett segerrikt
slut», men framdrivandet av de krigströtta ryska soldathoparna till
julioffensiven 1917 vågades dock och resulterade mycket snart i
nederlag, anarki och bolsjevikvälde. Sedan underskattades länge de
bolsjevikiska diktatorernas organisationsförmåga och överskattades
än måttlösare den störtade gamla regimens emigrantkotterier.
Resultatet blev en söndermalning av de ryska mellanpartier, vilka under
bolsjevikväldets första svåra tid måhända kunnat taga ledningen, om
ej västmakterna utan nödiga politiska garantier slösat sitt stöd
på en Koltjak och en Denikin. Det dröjde sedermera oförlåtligt länge,
innan vederbörande i Paris och London kommo till insikt om de
vita generalernas oförmåga att lösa det ryska problemet, och de
allierades eget försök i den vägen med projektet om
Prinkipokon-ferensen var häpnadsväckande korttänkt och ledde endast till röjandet
av deras maktlöshet. Under tiden skapades i Ryssland den röda
armén, och de allierades omänskliga blockadpolitik framkallade i de
ryska storstäderna en nöd, vilken indirekt mäktigt bidrog att i
bolsje-viktjänst intvinga de militära och administrativa krafter, som Lenin och
Trotski behövde för att hålla ihop sitt välde. Randstaterna, som
kanske kunnat organiseras till stödjepunkter mot bolsjevismen,
försummades alltför länge — och bland dem särskilt Ukraina — detta
Bolsjevismen oeh
Västeuropa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
