Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Valutafrågan. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALUTAFRÅGAN 455
av den nya större inkomsten än det förut var av den mindre.
Och så länge priset på varorna då förblir oförändrat — vilket
visserligen är omöjligt men till en början må antagas — måste
de efterfråga större kvantiteter än förut, av alla varor eller
av en del bland dem; och när producenterna då söka
åstadkomma dessa större kvantiteter, stiga priserna på
produktionsmedel, däribland på arbetskraft — cirkeln är sluten. Man kan
också börja i den andra riktningen, vilket i själva verket kommer
verkligheten närmare. Staten som producent eller enskilda
affärsmän få låna mer pengar än förut, öka med dessa nya
penningmedel sin efterfrågan på produktionsmedel, driva
därigenom upp priset på dessa produktionsmedel, skaffa deras
innehavare större inkomster, o. s. v., o. s. v. Man vill kanske
invända: staten och affärsmännen kunde ju låta bli att
efterfråga mer produktionsmedel och därigenom att driva upp
priserna. Men vad glädje skulle de då ha av de nya
penningsummorna? Icke kan man tänka sig att de skulle sätta in dem
på banken, men även om så skedde, skulle bankerna helt enkelt
låna ut dem åt andra. Har det blivit mer pengar, är läget
därför ofrånkomligt, huru goda avsikter enskilda än må ha att
hindra följdverkningarna.
Om den allmänna prisstegringen nu skedde likformigt, så
vore emellertid alls ingen skada skedd, vilket onekligen talar
med särskild styrka mot tanken att bekämpa dyrtiden genom
försök att hålla särskilda priser eller löner nere. Om alla
människor en vacker dag vaknade med tre gånger så stora
bankräkningar, tre gånger så mycket i plånböcker och portmonnäer,
tre gånger så stora penningfordringar och penningskulder samt
alla varupriser likaledes vore tre gånger så höga som förut, så
belöpte sig olägenheten till att man finge ha besvär att skriva
tre gånger så stora tal som förut. Men nu veta vi, att
ingenting kan vara längre från verkligheten än detta. Penningvärdets
förändringar betyda tvärtom som regel större ekonomiska
omvälvningar i samhällena än några andra förändringar, åtminstone
frånsett sociala revolutioner sådana som den ryska; och det är
icke utan skäl som professor Davidson i en uppsats kallat
arbetet på penningvärdets försämring »kapitalistisk bolsjevism».
Värst går det givetvis ut över innehavare av penningfordringar,
som vid fall av penningvärdet till l/B med ett slag berövas 2/s
av sin fordran i kapital och ränta, utan varje skymt av kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
