Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Svenskfinlands ensamhet. Av Arvid Mörne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 ARVID MÖRNE
frändenationen i väster skulle bliva det svenska Finlands starkaste
stöd. Men Sveriges folk hade, i stort sett, inte något begrepp orn,
vad svenskheten i Finland egentligen var och kunde alltså inte
stödja den okände fränden, som tämligen oförberett uppträdde
med anspråk på sympati. Där borta fingo vi senare bevittna
den stora uppryckningen till nationell handling, när ålänningarna
sade ifrån, att de inte ville följa oss vidare i kampen för svenskheten
utan föredrogo att vända om hem till Sverige.
Under Ålandsstridens fortgång ha vi finlandssvenskar småningom
fått lov att tillstå för oss själva, att isoleringen från moderlandet
dag för dag skarpes i stället för brytes. Svenskfinlands läge
kan inte klarläggas bättre än Branting nyligen gjorde det i ett
tal till Stockholms arbetare. »Vårt land», yttrade han, »har
så gynnats av lyckan, att vi icke inom våra landamären ha
förtryckta minoriteter, främmande för vår egen ras. Vår enda
nationalitetsfråga gäller en stam av vårt eget folk och i våregen
närhet, vilkens enda önskan är att komma hem till moderlandet.»
Men fastän vi tycka oss skönja idel mörker över vägen, kunna
vi inte tillbakahålla frågan, om det verkligen icke finnes någon
möjlighet att bygga upp hållbara förbindelser med modernationen
på kulturgrunden, som misshälligheteriia lämnat orubbad. Det
blir till slut ett ofruktbart upprepande av ett och detsamma att
ideligen diskutera utslagen av rikssvensk obekantskap med och
likgiltighet för Svenskfinland. Inga svårigheter övervinnas och
inga problem lösas på det sättet. Men om vårt förhållande till
Sverige ställdes i det historiska perspektivet, kunde det hända,
att missräkningarna och motgångarna framstode i en annan
belysning än den här i Finland vedertagna. Det som nu har
skett och sker är törhända bara en oundviklig följd av förhållanden,
som bestått sedan urminnes tid.
Vi skola i det följande söka att utreda vilken ställning Finlands
svenska befolkning i äldre tider intagit i sverigessvenskarnas
medvetande. Vår överblick stöder sig huvudsakligen på litteraturens
vittnesbörd. Materialet, som stått tillbuds, är för knappt för att
möjliggöra bindande slutsatser, men dock nog omfattande för att
tillåta oss att med till visshet gränsande sannolikhet förmoda, att
Svenskfinland aldrig har existerat för Sverige som en realitet att
räkna med, bortsett från korstågens tid, då den svenska
kolonisationen gav stöd och stadga åt erövringspolitiken i österled.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
