Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den svenska sulfitspritindustriens nuvarande läge. Av Erik Hägglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA SULFITSPRITINDUSTKIEN 529
då och finnas allt fortfarande inga industrier med
utvecklingsmöjligheter, som kunde omsätta så stora mängder sprit som
det här var fråga om. Lika utsiktslöst var det att genast skapa
nya spritförbrukande industrier. Några försök i den riktningen
utföllo negativt.
Vid denna tid blev frågan om användningen av sulfitsprit till
motorbränsle aktuell. Med största iver började man undersöka
möjligheterna härför. Såväl Kommerskollegium som
Automobilklubben utförde undersökningar och utredningar, som gåvo
vid handen, att vid dåvarande pris på bensin och i betraktande
av de verkliga tillverkningskostnaderna för sulfitsprit det icke
var ekonomiskt möjligt att använda denna som ersättning för
bensin. För att hjälpa sulfitspritindustrieii i dess betryckta läge
under framhållande av denna industris nationalekonomiska
betydelse, föreslog Kommerskollegium, att bensin skulle åläggas
en importtull av 20 öre pr kilogram. Från Automobilklubben
såväl som från enskilt håll möttes detta förslag av skarpa protester.
Under sådana förhållanden föranledde Kommerskollegii
hemställan icke någon regeringens åtgärd.
Vad beträffar exporten gjordes några försök att intressera
utländska köpare för sulfitspriten. Men den export, på vilken
man hoppats, tog aldrig någon fart. Detta är så mycket märkligare
som priset var mycket lågt, exempelvis 25 pfennig cif Hamburg.
Orsaken var i detta fall, att spritens kvalitet ej ansågs
tillfredsställande.
Hade icke världskriget varat så länge, varigenom slutligen
en så total förändring av alla förhållanden inträdde, skulle på
grund av ovan angivna orsaker sulfitspritindustrieii icke vidare
ha utvecklats.
Den som en följd av det långvariga kriget inträdande knappheten
på varor i allmänhet och genom avspärrningen åstadkomna
bristen på flytande bränsle isynnerhet gjorde, att till sist intresset
för sulfitspriten steg. Från statens sida stimulerades lusten att
bygga sulfitspritfabriker genom att åsätta sulfitspriten ett fantastiskt
högt pris, varigenom de redan i gång varande fabrikerna
verkligen gjorde storartade förtjänster. Det såg åter rätt
förhoppningsfullt ut, och man tvekade ej längre. Vid snart sagt
alla stora cellulosafabriker började sulfitspritfabriker anläggas.
Tyvärr blevo de flesta av dem ej i så god tid färdiga, att de
kunde draga fördel av läget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
