Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - Reformer inom polisväsendet - »Den store hellenens» fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546 DAGENS FRÅGOR
sakernas ordning i fråga om polisväsendets organisation i dess helhet.
I stället för det nuvarande slumpvis tillkomna och illa avvägda
kommunala polisskyddet på landsbygden och i de mindre samhällena
bör träda en planmässigt ordnad, efter de skilda orternas behov
anpassad, för riket gemensam polisorganisation. I stället för
otillräckligt eller alls icke utbildade, illa avlönade polismän, som
understundom på privat tillskyndelse få sin tjänst oeh på samma sätt lätt
kunna förlora den, böra träda i statens polisskolor utbildade,
anständigt avlönade och ej av privatas tycken beroende personer. Vid
framläggande av det nyligen utarbetade, av lagrådet numera
granskade och tillstyrkta förslaget till lag angående polisundersökning i
brottmål samt häktning m. m. yttrade den dåvarande
justitieministern, att lagförslaget, som avser att bl. a. ordna polisens befattning
med beivran av brott, gjorde det redan nu föreliggande behovet av
förbättringar ifråga om polisens utbildning än mera uppenbart.
Justitieministern anförde såsom exempel på önskvärda reformer bl. a.
att personer med kriminalpolisutbildning borde anställas såsom
biträden åt åklagarna på landet, att tillräckligt höga
kompetensfordringar borde bestämmas för alla dem, som skola anställas såsom
ledare av undersökningar rörande brott, samt att polisskolor borde
upprättas för utbildning av blivande kriminalpoliser.
Det är att hoppas, att samtidigt med de sålunda ifrågasatta
reformerna inom kriminalpolisen hela den stora polisorganisationsfrågan
skall med nya riktiga utgångspunkter upptagas till behandling. Man
kunde då kanske vänta sig, att i en nära framtid sådana i olika
avseenden mycket betänkliga företeelser, som särskilt under senare
år riktat uppmärksamheten på bristerna i det svenska polisväsendets
organisation, skulle komma att räknas till det otänkbara.
I fransk press har Venizelos plägat hedras med
epitetet »den store hellenen», allt sedan han mot
konung Konstantin framgångsrikt genomförde Greklands
fullständiga, om än senkomna anslutning till de allierade i världskriget. Nu
har »den store hellenen» fallit, och hans fall var stort. Vid valen
till det nyskapade »Storgreklands» första parlament vädjade han
med åberopande av rikets vidgande och segermakternas gunst till
folkviljan, och denna demokratiska gudom vände honom ryggen på
ett sätt, som i tydlighet lämnade föga övrigt att önska. I skrivande
stund är ej med visshet känt, huru många av parlamentets 368
mandat tillföllo hans parti. Först uppgavs blott 118, men sedan har
påståtts, att genom frontsoldaternas mer eller mindre på kommando
avgivna röster det liberala partiets parlamentsnumerär skulle stiga
till inemot 160. I alla händelser blev han grundligt slagen, föll
själv igenom och lyckades ej få några av sina meningsfränder valda i
»Gamla Grekland», där han under valkampanjen sagt sig behöva
majoritet för att stanna kvar vid regeringsmakten. Ett femtiotal av
de först redovisade 118 mandaten ha för övrigt vunnits i det
nyer-övrade Thracien, där belägringstillstånd tills helt nyligen härskade
»Den store
hellenens» fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
