Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Herodotos och Platon i svensk dräkt. Av Axel Boëthius - Herodotos’ historia översatt av Claës Lindskog I—II. Platon. Skrifter i svensk tolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 LITTERATUR
intresse, de bebådade närmast utkommande banden måste kunna väcka
— Horatius, Vergilius, Tacitus’ Germania — och än mer genom den
utomordentligt lyckliga början, som redan gjorts med professor
Lindskogs översättning av Herodotos (Herodotos’ historia översatt av
CLAES LINDSKOG. I—IL Sthlm 1920).
»Herodotos från Halikarnassos framlägger här frukten av sina
forskningar, för att icke minnet av fordomtima händelser med tiden må
utplånas, utan de underbara bragder, som hellener och barbarer utfört,
må leva kvar i ryktet. Alldeles särskilt har han velat framlägga
anledningen till deras krig med varandra» —det är början. Från denna
utgångspunkt utvecklar Herodotos sin världshistoria, vars målande
berättarestil i den Lindskogska tolkningen med besinningsfull
behärskning från översättarens sida bringas till sin rätt utan effektsökeri
och billiga moderniseringsförsök. — Man kunde, synes det mig,
knappt ha valt en klassiker mer ägnad att omedelbart fängsla och
så väcka intresse för hela det i utsikt ställda översättningsföretaget
än Herodotos. Hur medryckande är ej första boken, dess skildring
av lydernas historia och konung Kroisos, av medernas öden, av
persernas fornhistoria och begynnande världserövring. Till denna
skildring av Orienten — så rik på levande beskrivningar av städer,
folk och seder, så växlande genom anekdoter och sagor — sluter sig
Egypten, Herodotos’ andra bok, med de starka intryck av urgammal
visdom den förmedlar, på samma gång som den livligt återger den
egyptiska populära traditionens bild av landets öden. Det är Egyptens
historia sådan som den torde ha berättats av präster och förevisare
vid de uråldriga templen och kungagravarna — förvånande
legendarisk, då man betänker det rika historiska material som dock fanns
och ännu i våra dagar finnes och utnyttjas vid dessa samma
minnesmärken, som den joniske historikern på 400-talet f. Kr. beundrat
i Egypten. Med resor till detta land och vidare i norr till trakten
av Bosporen, i öster till Agbatana — möjliggjorda genom det persiska
rikets utvecklade kommunikationsväsen — förberedde nämligen
Herodotos sin skildring av Östern — av hela den gamla kulturvärld, vars
skilda länder på hans tid förenats av perserna. Tredje boken
beskriver denna persiska rikets utbredning över Egypten, skildrar
Kambyses, Kyros’ son, under tydlig påverkan av egyptiernas sega
motstånd mot främlingar, och tecknar (jämte fjärde boken) Dareios’
trontillträde, hans organisation av riket och gränskrigståget mot
sky-therna, tydligen ett infall med syfte att injaga fruktan hos barbarerna
av liknande slag som Caesars germantåg, fastän grekerna fattade det
som ett nederlag för konungen. Det är en mäktig bakgrund här är
given till vad som ändock framstår som det Herodoteiska verkets
huvuddel — skildringen av de Mindre-Asiatiska Joniernas strid med
perserna, av Jonien, de stora handelsstädernas, den livligare
kulturutvecklingens land under 500-talet och dess nederlag 494; vidare
skildringen av tågen mot Grekland, av slaget vid Marathon, Xerxes’
anfall och det stora kriget fram till striderna vid Plataiai och Mykale.
Herodotos’ femte till nionde bok tecknar dessa världsbekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
