Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Några synpunkter på svensk tullpolitik. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvud var möjlig. Så länge man ej nått klarhet på denna punkt,
saknades en av de väsentligaste förutsättningarna för en
verkligt målmedveten tullpolitik.
Som slutomdöme torde man därför som sagt kunna fastslå,
att den svenska tulltaxa, som gällde vid krigsutbrottet, ej hade
en sådan karaktär, att en återgång till densamma numera kan
betraktas som önskvärd. Vilket värde den än kan ha haft ur
traktatpolitisk synpunkt, så måste det dock erkännas, att den
ej under de förändrade förhållanden, som nu råda, kan anses
förebildlig. Vår framtida tullpolitik bör i stället bestämmas på
helt och hållet självständiga grunder.
När det gäller att klart fixera dessa grunder, möta emellertid
stora svårigheter. Även om man helt och hållet bortser från
de principiella tullpolitiska meningsskiljaktigheterna, kvarstår
dock en annan omständighet, som för åtskillig tid framåt torde
komma att lägga de största hinder i vägen för ett definitivt
nyordnande av vår tullpolitik. Det är helt enkelt valutafrågan.
Så länge vi ej ha någon som helst klarhet om hur vårt och för
övrigt hela världens penningväsen kommer att utveckla sig i
framtiden, måste det möta de allra största betänkligheter att
skrida till en slutlig omreglering av vårt tullsystem. Att bygga
på de produktionskostnadsberäkningar, som nu uppgöras, är så
gott som uteslutet, då dessa kostnader växla snart sagt från
dag till dag. Den tull, som nu bestämmes, blir därför gärna
tilltagen mer eller mindre på måfå, och det är nästan omöjligt
att med säkerhet säga någonting om, hur den kommer att verka
i framtiden. Någon verkligt effektiv hjälp torde knappast heller
stå att vinna genom övergång till värdetullar eller till glidande
tullar. Visserligen skulle på så vis en del, om också ingalunda alla
svårigheter bortfalla. Men i stället skulle nya olägenheter uppstå.
Det första och grundläggande villkoret för en nyordning av
vår tullpolitik blir därför, att valutafrågan får sin lösning. Denna
fråga dominerar ju också för närvarande hela det ekonomiska
livet. Så länge den är olöst, kan vår tullpolitik endast avse ett
provisorium. Men ett tullpolitiskt provisorium har alltid en viss
benägenhet att bli permanent, och det är därför önskvärt, att
det omfattar så få varurubriker som möjligt. Och det finns
ingenting som talar för att det ens vid ett bestämmande av
dylika provisoriska tullar skulle vara särskilt lämpligt för oss att
utgå från de tullsatser, som gällde vid krigsutbrottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
