Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - »Världsspråket» i folkskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 DAGENS FRÅGOR
manad att sätta ifråga rättmätigheten av den dominerande betydelse,
som hr Rydén tillägger interparlamentariska samkväm och fackliga
internationaler; det är icke långt ifrån, att han i sin nitälskan för
ett ännu mer flödande ordutbyte vid socialdemokratiska kongresser
kräver en omläggning av hela vårt folkliga skolväsende.
Hr Rydén menar emellertid, att reformen är alldeles oundgänglig;
frågan är blott, hur den skall genomföras, och när. Därvid är han
tillräckligt mycket verklighetsmänniska för att vidgå, att vår folkskola
»för närvarande» är ur stånd att påtaga sig uppgiften. Men den skall
bli det inom en snar framtid, och det sista skolåret i den sjuklassiga
A-skolan skall i inlärandet av engelskan få sin, om man förstått
hr Rydén rätt, egentliga arbetsuppgift. Den praktiska inriktning, som
givits detta tilläggsår, försäkras nämligen skola bli »allenast en
övergående anordning». Några bländande resultat förväntas naturligtvis
icke, men dock så mycket som det elementära av grammatiken, ett
»begripligt» uttal, behärskandet av samtalsspråkets vanligaste ord och
uttryck samt färdighet att använda lexikon. Reformen bör ej »onödigtvis
fördröjas», och till en början böra alla blivande folkskollärare utbildas
till undervisare i engelska.
Man frågar sig först, huruvida de sålunda i utsikt ställda resultaten
kunna tänkas infinna sig efter tio veckotimmar under två terminer, och
man bringas att tvivla. Våra läroverk, som väl dock få erkännas förfoga
över skickligare språkpedagoger än som komma att stå folkskolan till
buds, torde knappast kunna gå i borgen för att under ett skolår bringa
den genomsnittliga färdigheten i det främmande språket till den punkt,
som här förutsattes. Och för huru många skulle väl denna kunskap
bli annat än ett snart bortglömt pensum? Den är för liten för att
bestå uppå sig själv och kräver att underhållas och utbyggas.
Låt vara att detta kommer att ske i en del fall — nog ligger det
nära att tro, att i flertalet av dessa självstudiet komme till användning
även utan A-skolans belastning med engelskan. Det har icke varit
hr Rydén obekant, att vår tid erbjuder växande möjligheter till
handledning i dylika studer. En äventyrlig sak kan också tyckas vara att
behöva förlita sig på tusentals språklärare av en kompetens, som
enligt alla hittillsvarande begrepp är uppenbart mindervärdig. Att icke tala
om den revolution i seminaristernas arbetsschema, som bleve följden
av försöket att nå fram till de mest blygsamma resultat.
Men det är särskilt en fråga, som härvid tränger sig fram. Med
fog kan spörjas, om det svenska modersmålet i det svenska folkets
skolor äger en värdig plats. Den misstanken är sannerligen icke
svagt grundad, att våra folkskolor i detta huvudstycke alltjämt brista
rätt mycket redan vad det elementära angår. Och svaras det, att
undervisningen är den bästa, så måste resultaten efterlysas; envar
som har någon erfarenhet på området, skall besanna befogenheten
uv denna fråga. Innan folkskolan öppnas för främmande språk, måste
det fordras, att hon kan visa sig ha fyllt den plikt, som här
åligger henne. Hellre i någon mån fördjupa och vidga den ringa
kunskapen om det myckna Sveriges folk äger i sin litteratur än slå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
