Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Sjömaktens inflytande på Sveriges historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 DAGENS FRÅGOR
jämförd med inre-politiska, ekonomiska och allmänt kulturella
utvecklingsmoment, kanske strängt taget berättigat dem till. Vår
sjökrigshistoria åter har kanske fått en alltför episodisk behandling och
för allmänheten kommit att framstå som en serie skildringar av svenska
sjöhjältar och av svenska flottans minnen i stället för att systematiskt
insättas på sin rättmätiga plats i det stora sammanhanget.
I sin mån kan nog denna omständighet ha bidragit att i den
allmänna uppfattningen fördunkla sjövapnets betydelse både i gångna
skeden av svensk historia och vid bedömandet av vårt lands
nuvarande militärpolitiska läge med ty åtföljande aktuella och praktiska
trygghetskrav.
Ur ovan antydda synpunkter bör man med stor tillfredsställelse
hälsa kommendörkapten Munthes företag att populärt och med starkt
framhållande av sjökrigshistoriens samband med svensk historia i
övrigt söka klargöra »vad flottan i gångna tider betytt för Sverige».
Den nu föreliggande första delen av hans arbete går från äldsta
tider till omkring år 1640 med tyngdpunkten i framställningen lagd
på en utredning av sjömaktens inflytande på Sveriges historia under
1500-talet. För äldre tider har han helt naturligt ej kunnat inlåta
sig på några djupgående självständiga forskningar, utan nöjt sig med
att samvetsgrant studera de modernaste tillgängliga sammanfattande
historiska framställningarna och ett antal specialarbeten om sjöfart,
handel och sjökrig, varvid han ur dem sammanfört vad som varit
ägnat att belysa hans ämne samt i allmänhet sökt att så att säga
betrakta hela händelseförloppet med en sjömans öga. Från nyare
tidens början har han sina egna förtjänstfulla tidigare
sjökrigshislo-riska arbeten att bygga på och kan därför gå de sjöstrategiska
problemen närmare in på livet i deras relation till de allmänhistoriska.
Här är ej meningen att i detalj följa hans framställning eller att
mer än antydningsvis ange de resultat, till vilka han kommit än på
egen hand och än i anslutning till föregående forskare. I fråga
om den äldsta tiden uppehåller han sig givetvis utförligt vid
vikingatågen och deras återverkningar. Vid skildringen av den svenska
medeltidens sjökrigshistoria framträder särskilt den djupgående
betydelsen för Sverige, ej minst ekonomiskt, av att vi saknade stödet
av en örlogsflotta, då lybeckarna med undanträngande av gottlänningarna
slogo under sig Östersjöhandeln. Vid övergången till nyare tider
framträder lika klart den danska flottans stora betydelse för
upprätthållandet av Danmarks överlägsna ställning inom unionen och senare
de ödesdigra följderna för Kristian II av att den danska flottan
försummats samt den avgörande inverkan på Gustav Vasas
befrielsekrig den lybska fartygshjälpen kom att utöva. Sören Norbys morska
sjörövarliv på Gottland är ju ett skolexempel på vad även en rätt
blygsam »sjömakt» kan möjliggöra vid strid mot eljest överlägsna
motståndare. Och Sveriges befrielse från det lybska handelstvånget,
ehuru underlättad genom inre välvningar i Lubeck, berodde dock
ytterst på att Gustav Vasa lyckats skaffa riket en sjögående flotta,
som var användbar för operationer i större stil. Även en långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
