Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Press, pengar och politik. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillkännagivanden till misshagliga organ av vänsterfärg. Med den skedda
demokratiseringen har det tillvägagångssättet utrotats; de nya
maktägande synas desto bättre ej hågade att följa exemplet. Vid
tillfällen, då national- eller socialpolitiska lidelser kokat, har
det inträffat, att man bland högermän sökt åvägabringa en
överenskommelse att icke gynna en eller flera särskilt utpekade
vänstertidningar; och bland socialisterna ha då och då väckts
förslag om annonsbojkott mot liberala blad. Men det har
egentligen stannat vid hot och ansatser.
Det faller av sig självt, att det monopolistiska draget skall göra
sig starkt gällande inom det amerikanska tidningsväsendet. I
Sverige sker ju allt emellanåt en sammanslagning inom pressen.
För halvtannat årtionde sedan sög Nya Dagligt Allehanda upp
tvenne dagblad. Men koncentrationstendensen är i detta fall
svagare än på många andra områden av svenskt näringsliv; och
under senare år har den avgjort brutits genom uppkomsten av
flera vänstersocialist- och bondeorgan. Däremot är det ganska
ovanligt, att levande tidningar sammanföras till ett gemensamt
företag. En person kan ju vara ägare av, huvud- eller medintressent
i flera affärer på detta fält. Och genom avläggaresystemet har
någon gång en hel familj av småtidningar vuxit upp. Strax före
sekelskiftet voro också fyra, kanske fem svenska liberala
dagblad med Dagens Nyheter i spetsen sammanslutna i en
koncern. Denna brast dock snart sönder. I Förenta staterna
däremot framträda koncentration och kombination inom pressen
med gigantiska skepnader som resultat. Som alla veta, är
monopolet ingalunda någon given följd av storföretaget, och detta
gäller nog i högre grad på pressens än på många andra områden.
Men vi se i alla fall ett verkligt envåldsregemente inom den
amerikanska tidningsvärlden. Varför äro exempelvis
skildringarna från arbetsinställelser med ty åtföljande oroligheter ofta så
ensidigt avfattade till arbetsgivarnas förmån? Varför undertryckas
de omständigheter, som tala till arbetarnes fördel? Varför kasta
sig pressorgan från New York till San Francisco som ett enda
koppel över misshagliga personer och rörelser? Den
förnämsta orsaken är denna: Associated Press levererar nyheterna.
Man kan nästan säga, att nämnda telegrambyrå innehar både
köpare- och säljaremonopol. Redan år 1914 beräknades, att nio
hundra dagblad inom republiken — och bland dessa det stora
flertalet av de inflytelserikaste och mest spridda — buro ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
