Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - Produktion som självändamål - Repola och Porajärvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 319
kvensen av sin förnuftiga ståndpunkt och övertyga arbetarna om
nödvändigheten att gå med på tillräckliga lönesänkningar.
Hela tullkampanjen under vintern har visat, hur likartade
tankegångar, som i verkligheten arbetsgivare och arbetare representera —
liksom hur farligt missriktade båda ofta äro. Båda utgå från den
uppfattningen nästan som självklar, att produktionen är sitt eget
ändamål och har till uppgift att underhålla dem som arbeta däri,
medan verkliga förhållandet är, att det enda som ger den något värde
består i gagnet för de behov hos avnämarna, köparna eller
konsumenterna som verksamheten tillgodoser. Nästan blixtlikt belystes
just denna enhetliga tankeförirring genom en i pressen publicerad
inlaga till Bevillningsutskottet från »Boktryckarekammaren, Svenska
Boktryckareföreningens affärssektion», vilken gick ut på provisoriskt
importförbud eller i nödfall tredubblad tull på tryckalster av alla slag
med svensk text. När Typografförbundets monopol på den
ifrågavarande delen av arbetsmarknaden och kanske andra monopol för
övriga av tryckeriernas produktionsförutsättningar skapat oerhört
höga tillverkningskostnader för svenska böcker, anses det enda
naturliga alltså vara att skapa trygghet för detta tillstånds fortvaro. Icke
ett ord offras på en sådan tanke som att böckernas uppgift består
i de kunskaper eller den förädling de sprida, att den vetenskapliga
litteraturen är avsedd att föra det mänskliga vetandet framåt och
att alla dessa värden redan bragts i stor fara genom nuvarande
svenska bokpriser. För Boktryckarekammaren utgör litteraturens
uppgift i naturens hushållning tydligen att bereda tryckerierna
sysselsättning. Exempelvis den vetenskapliga verksamheten i Sverige har,
trots särskilt statsanslag för tryckning av akademiska avhandlingar,
till stor del satts i stånd att över huvud fullgöra sin uppgift enbart
tack vare möjligheten att anlita utländska tr3rckerier; men just i detta
faktum ser den ifrågavarande inlagan ett huvudmotiv till
importförbudet. »Böcker av litterärt eller vetenskapligt innehåll, skolböcker
och planschverk hava i mycket stor omfattning beordrats i utlandet.»
»Tyska (och även österrikiska och tjecko-slovakiska) tryckerier åtaga
sig t. o. m. (!) beställningar av svenska vetenskapliga arbeten,
ord-böcker, skolböcker m. m.»
Det är när dylika tankegångar träffa rent andliga värden, som
deras kulturfientlighet blir särskilt uppenbar, och så till vida är det
mycket välkommet när så sker. Men till sin art äro de av samma
natur, vilket område det än gäller.
Tätt vid Finlands östgräns, i ryska Karelen ligga de
två socknarna Repola och Porajärvi, välbekanta från
de långvariga och mödosamma fredsunderhandlingarna mellan Finland
och Ryssland. Den lokala befolkningen är helt och hållet karelsk,
vadan den således har sina stamförvanter till största delen väster om den
finländska gränsen. När Finland blev fritt och Ryssland syntes
fullständigt falla samman, blev drömmen om stamförvanternas införlivande
med det nya riket ett kärt föremål för den finska nationalismen, medan
Repola oeh
Porajärvi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
