Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - Home-rule-regimens debut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 323
ven valterror, som använde olika i den engelska pressen skarpt
klandrade metoder för att skrämma bort sinnfein-väljarna. Så mycket
fullständigare blev det engelska nederlaget i södra Irland, där
sinnfei-narna utan svårighet besatte 124 av de 128 platserna. Fyra
unionis-tiska ombud för Trinity College i Dublin skulle således bli den enda
motvikten mot sinnfeinarne i det tilltänkta Dublinparlamentet, som,
om det skulle sammanträda, endast bleve en av engelsmännen
legaliserad fortsättning av det revolutionära Dail Eireann. Att med
ett dylikt parlament börja Irlands nonie rule torde icke vara
tänkbart, och förutsätter i varje fall en på bred grundval lagd
överenskommelse mellan engelska regeringen och sinnfeinarnas ledare. Några
tecken härtill ha ännu icke visat sig. Fredstrevare ha visserligen
gjort sig påminta. Man har fäst stora förhoppningar vid den
populäre f. d. Parisambassadören lord Derbys besök på Irland under
namn av »mr Edwards», hans överläggningar med ledande irländare
och rapportföring till Lloyd George. Man har sökt slå mynt av
sinn-fein-ledaren De Valeras förhandlingar med Ulsters förste
premierminister James Graig. Men resultaten frågar man förgäves efter.
Ulsterregeringen har trätt i funktion, Ulsterparlamentet har haft sitt första
sammanträde. Men samma dag avrättades i Dublin två irländska
»martyrer», medan stora skaror lågo på knä i bön för deras själar
och för Irlands frihet.
Vad som i avvaktan på en lösning av det politiska problemet är
det fundamentala i den nuvarande situationen är den praktiska frågan
om upprättande av fred och ordning. Regeringen har genom ett beslut
om ytterligare truppsändningar till ön visat sig ämna genom uthållighet
bringa sin politik till seger. Men under tiden växer motståndet även i
England mot denna politik. Systemet »krig i fred» har i detta stycke
visat sig vara dålig statskonst. Det liberala organet Manchester Guardian
har i månader predikat nödvändigheten att sätta en gräns för den parodi
på rättstillstånd, som varit kännemärket på Lloyd Georges
Irlandspolitik. Den av denna tidning representerade åskådningen har såtillvida
vunnit i omfattning, som regeringspolitiken drivit även en stark
moderat och konservativ opinion till opposition. Vid valen till
Dublinparlamentet föredrogo även unionistiska irländska element att icke
sätta sig emot sinnfeinarna framför att skänka sitt stöd åt en
regeringspolitik, som de lärt sig allt mera avsky. En av de engelska
officerarna på Irland, general Crozier, som till helt nyligen var chef
för hjälpdivisionen, har riktat de skarpaste anklagelser mot den
irländska administrationens användning av mord, gift, plundring och terror
såsom vapen i striden, och han anför en rad specificerade fall, där
de handlandes uppträdande varit brottsligt eller opåkallat. Croziers
dokument ha tillmätts så mycket större betydelse, som han har en
hedrande militär karriär bakom sig och under världskriget bl. a. var
chef för en Ulster-bataljon. Hans uppfattning har sedan skarpt
understrukits i Underhuset, där sir Hamar Greenwood haft mycket
häftiga anfall att utstå även från koalitionsunionistiskt håll.
Menar den engelska regeringen att fortsätta med en politik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
