Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - Sveriges moderna litteratur - En dalasockens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 327
för Hemsöborna (en briljant observation) och I havsbandet, Péladan
och Huysmans för Infernoperiodens arbeten och Maeterlinck för den
sista periodens dramatik. För en med förhållandena förtrogen läsare
ger ju detta en i huvudsak tillräcklig ledning, men däremot
knappast för den stora allmänheten. En mera komparativt anlagd
framställning skulle med säkerhet här ha lämnat rikare behållning och i
högst väsentlig grad bidragit till att komplettera bilden av
Strindbergs hela litterära verksamhet.
Av lätt insedda skäl är det icke i detta sammanhang möjligt att i
detalj följa Books arbete. Det må vara nog att ännu en gång
påpeka dess huvudsakligaste företräden: personligt grepp på ämnet,
briljant stil, skarp iakttagelseförmåga, omfattande beläsenhet, väl
avvägt bedömande. Om framställningen här och var lockar till
motsägelse, så lämnar den dock aldrig läsaren likgiltig; meningsfränder
och motståndare ha lika mycket att lära av den.
Den hembygdslitteratur, som numera så väsentligt
bidrager till vår historiska produktions rikhaltighet,
har nyligen fått ett beaktansvärt tillskott genom Carl Larssons i By
arbete En Dalasockens historia. Kulturhistorisk
beskrivning av By i Folkare härad. 1. Socknens historia (Sthlm,
A.-B. Svenska teknologföreningens förlag, 1920. 4:o. 287 s., 2
kartbilagor, 25 kr.). I en välskriven, på en gång lättläst och sakrik
skildring uppmärksammas, delvis under medverkan av fackmän, många
av de växlande drag i kultur och natur, som tillsammans givit
bygdens liv dess prägel genom tiderna. Till bokens förebildliga
förtjänster hör författarens strävan alt verkligen genomtänka de reala
ekonomiska och sociala orsakssammanhang, som burit utvecklingen.
Plats har därför ej saknats för vad som finnes kvar av gamla tider
i husgeråd, byggnader och folkets minnen, för kulturtecknande
episoder och sakrika person-, orts- och näringshistoriska uppgifter, jå,
ej ens för det anekdotiska kram, som huvudsakligen roar men icke
desto mindre har berättigade anspråk på att bevaras i en
bygdeskildring. Givetvis saknas ej punkter, där författaren med bredare
historisk beläsenhet kunnat nå längre i sina förklaringsförsök, och även
finnas erinringar om att historiens teknik liksom andra yrkens först
efter långvarig övning med säkerhet låter sig brukas. Att särskilt
vägen till den verkligt utslagsgivande och moderna litteraturen alla
bibliografiska hjälpmedel till trots hör till denna tekniks svårast
övervunna vanskligheter visar sig nog stundom även här.
Carl Larsson i By vann sin litterära ställning som en begåvad
företrädare för den bygdegenre, vilken bildat ett så framträdande
inslag i vår moderna romantiks exotism, och hans trohet mot sitt
folkliga ursprung minskade säkert ej det intresse, varmed han
möttes. Senare ha vi ju, måhända med en ej alldeles behaglig
överraskning, fått erfara, att den landsända, han tillhör, ej nöjt sig med den
tacksamma rollen att vara ett bland de färgrikaste och stiltrognaste
inslagen i den brokiga och oförargligt sympatiska museitavlan. Och
En dalasoekens
historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
