Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Förräderiaffären. Av Pehr Norrmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRRÄDERIAFFÄREN 345
mar, och att de icke sågo någon teoretisk omöjlighet i tanken
på en kommunistisk kupp även i de stora industriorterna i norra
Skandinavien? — Detta var i själva verket det lockbete
promemorians författare höll upp för dem, och man får erkänna
att han icke utan talang fullgjorde sin uppgift. Tanken att av
det geografiskt med Skandinavien sammanhängande och etniskt
med Finland besläktade Östkarelen skapa en kommunistisk
operationsbas mot de nordiska länderna var i sig själv icke dum;
den på 1915 års finländska jägarföretag kopierade idén om en
utbildning av svenska, norska och finländska röda officerare i
Karelen saknade icke alla förutsättningar, åtminstone icke i
Finland, och en sådan kupp som den planerade framstöten
från norra Sverige mot Murman skulle måhända verkligen fyllt
sitt ändamål, »att visa Europas arbetare betydelsen av en rask
handling». Också kan i detta sammanhang anmärkas, att
promemorians författare ingalunda gjort sig skyldig till den
enfaldiga idén — som egendomligt nog likväl allmänt tillskrivits
honom — att ha velat grunda en nordskandinavisk
kommunistrepublik, bestående blott av Karelen, norra Finland, norra
Sverige och norra Norge. En sådan tanke finnes ingenstädes
uttalad i promemoriam. Visserligen heter det där, att »en dylik
verksamhet (som utbildandet av en röd militär) skulle finna
god jordmån i de norra delarna både av Sverige och Norge»,
men som det politiska målet för hela den ösikarelska aktionen
anges dock uttryckligen »genomförandet av en revolution i
Skandinavien, oberoende av världsrevolutionen» och »skapandet
av en skandinavisk rådsrepublik»!
Som bekant ledde den Gyllingska promemorian verkligen till
ett positivt resultat: Östkarelen avskildes från Ryssland som en
autonom rådsrepublik med Gylling själv som diktator, och
sovjetstyret har senare uppehållits där i trots av Dorpatfredens
uttryckliga bestämmelser, enligt vilka befolkningen själv skulle fåbestämma
sin styrelseform. Republiken har också hunnit visa sig som
en rätt så besvärlig granne för det vita Finland. Den
planerade aktionen från Sverige mot Murman blev emellertid aldrig
av, och överhuvud har ju, vad Skandinavien beträffar, den
Gyllingska planen från 1919 gjort uppenbart fiasko. Men har denna
plan verkligen legat till grund för det röda arbetet även under
senare tid? Allmäna opinionen synes utan vidare fattat saken
så, men som det förefaller oss, på otillräckliga grunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
