Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5. 9. 1921 - Brittiska rikets omgestaltning - Spritdemokratien i huvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 DAGENS FRÅGOR
lighållits, men man har ej dolt, att den i Rikets namn definitivt
angav grundlinjerna för brittisk politik i fråga om Irland, Oberschlesien,
Stillahavspolitiken och den öppna dörren i Kina, »jämlikhet med varje
annan makts sjöstyrka såsom minimumstandard för rikets trygghet»,
uppgörelseförhandlingarna med Egypten m. m. m. m. I fråga orn
Irland torde den i själva verket ha påtvingat motvilliga unionister i
brittiska kabinettet det vittgående självstyrelseanbud, varom nu
förhandlas, och gjort det ej minst med tanke på nödvändigheten av
denna frågas vidhjärtade lösning såsom grundförutsättning för
framtida intim kontakt med Förenta staterna.
Det ligger i gudarnas knän, vad här antydda omgestaltning av det
brittiska riket kan innebära för dess och världens framtid. Den
lojalitet mot moderlandet, som inom dominions är förenad med unga
nationers frihetssträvan, har ej några motstycken på Irland och i
Indien; Egyptens ställning påminner i viss mån om Irlands, konung
Feisals nya mesopotamiska rike lärer ej länge åtnöjas med sin
protektoratsställning, förlusten av det starka engelska inflytandet i
Persien försvagar även förbindelserna med Indien, segraremakternas sätt
att behandla Turkiet nöter på de muhammedanska undersåtarnas
lojalitet i hela det brittiska riket, bolsjevikagitationen har över
Centralasien trängt fram till Indiens portar. På Irland och i Orienten
ligga det omvandlade rikets svaga punkter, men den nya ställning
dominions i kraft av sitt energiska deltagande i världskriget nu
öppet fått sig tillerkänd bör nog anses beteckna snarare en
konsolidering av riket än motsatsen. I England åtminstone tvekar man icke
att inräkna den senaste rikskonferensens män i den långa raden av
Empire-builders, »riksuppbyggare», vad man än sedan kan hysa för
tankar om de nya ritningarnas hållfasthetsberäkningar.
»Systemstriden» i Stockholm har onekligen väckt
sensation och livlig uppmärksamhet ej blott i
huvudstaden utan över hela landet. Det har närmast berott på att det
ena av de om oktrojen tävlande bolagen, A.-B. Stockholmssystemet,
måste anses som en hörnsten vid det praktiska förverkligandet av
den nya »rusdryckslagstiftningen», men också på de dramatiska,
personliga moment, som denna lagstiftnings stridbare upphovsman och
ledaren för Stockholmssystemet, d:r Bratt, förlänat densamma. Den
har emellertid också inneburit annat än detta; förhållanden av
djupare intresse än de personliga och frågor av mycket vidare innebörd
än den som det ena eller andra systemet för utskänkning och
ut-minutering av alkoholhaltiga drycker kan skänka. De äro onekligen
av den allmänna, principiella vikt, att de kunna förtjäna ett
omnämnande bland Dagens frågor.
Demokratiens segerdag är inne, det behöver ej ännu en gång
konstateras. Men varje samhällsåskådning bär inom sig frön till
undergång lika väl som till seger, och de förra nå vanligen sin mognad
först vid segertågets kulmen. Då utvecklas de hastigt, hastigare i
samma mån som anhängarna i trosvisshet se i samhällsåskådningen
Spritdemokratien
i huvudstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
