Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hippokrates och hans tid. Av C. D. Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIPPOKRATES OCH HANS TID
AV PROFESSOR G. D. JOSEPHSON
Utanför Mindre Asiens västra kust långt åt söder ligger den
lilla ön Kos, till arealen ungefär dubbelt så stor som
Stockholms stad. Den heter numera på turkiska Islankoi och har
10,000 invånare men var i antiken säkert ofantligt mycket
mera bebodd. Jorden var fruktbar, städerna välmående och
säten för en livlig industri. Ön var berömd för tre ting: sina
tunna, nästan genomskinliga sidentyger, i vilka de romerska
damerna älskade att vara klädda, till den tidens moralisters
åtminstone teoretiska förtvivlan; antikens mest berömde målare,
Apelles, sades vara född på ön; och slutligen var Hippokrates,
antikens berömdaste och en av alla tiders störste läkare, född
där.
Vad man f. ö. vet orn Hippokrates är icke mycket. Han
tillhörde Asklepiadernas släkt, hans fader hette Herakleides, hans
moder Phainarete,hans födelseår beräknas ligga mellan460 och 459
f. Kr., hans dödsår mellan 377 och 359. Sin första
undervisning skall han hava fått av sin fader och därpå praktiserat först
på Kos, därpå i Nordgrekland och slutligen i Thessalien, där
han skall ha avlidit. Hans grav visades länge mellan Larissa
och Gyrton. Han bildade skola, och bland hans lärjungar
nämnas hans söner, hans svärson m. fl. Platon har känt hans
skrifter, likaså Aristoteles, som gav honom tillnamnet »den store»
och som jämte sin lärjunge Menori sökte sovra ut de äkta
hippo-kratiska skrifterna från de oäkta. Redan för Aristoteles var således
Hippokrates ett kollektivt namn. I alexandrinsk tid
samlades en mängd grekisk medicinsk litteratur från mitten av femte
till mitten av fjärde århundratet till en kodex, som bildar Corpus
Hippocraticum, men som dock till ringa del består av
hippo-kratiska skrifter. På grund av felande textkritiska
förutsättningar kommo en mängd främmande element in i denna kodex, även
från skolor, som stodo i direkt motsats mot den hippokratiska,
nämligen den knidiska och den sicilianska, resp. ateniensiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
