Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hippokrates och hans tid. Av C. D. Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man genast på den stränge textkritikern. Autentiskt anser han
blott följande: Hippokrates var född på ön Kos, tillhörde
Asklepiadernas familj, levde på Sokrates’ tid, var en
stor och vida ansedd läkare och lärare i sin konst samt
författade skrifter.
Nu har från annat håll ifrågasatts, om Hippokrates någonsin
nedlagt sina läror i skrift. På grund av ett ställe hos Platon
vill N. anse att så varit fallet. I varje fall är det ju säkert, att
Hippokrates i likhet med andra antikens store lärare meddelade
sina läror muntligt och att det mesta, som därav bevarats åt
eftervärlden, räddats genom lärjungarnas uppteckning. Man har
enligt N. full rätt att antaga, att sedan man undantagit minst 60
av de i den alexandrinska kodexen upptagna 72 böckerna, en del
av de återstående härstamma, om icke från Hippokrates’ egen
person, så dock från hans krets, samt att de därför ge en icke
alltför inexakt bild av hans egen och hans skolas läror och
verksamhet. Till denna kärna av koiskt-hippokratiska skrifter
räknar N. dels ett par sammanfattande teoretiska avhandlingar:
»Om den gamla läkekonsten», »Om dieten vid akuta sjukdomar»,
»Prognostikon», »Om luften, vattnet och ställena», »Om den
heliga sjukdomen», dels de kliniska journalerna »Epidemierna»,
första och tredje boken.
Det är dessa skrifter som förf. närmast anser giva uttryck
för de äkta hippokratiska lärosatserna. Även andra anser han
väl också av delvis hippokratiskt kynne, framför allt de
utomordentliga kirurgiska fackskrifterna, som synas honom de yppersta
i hela samlingen. Även i andra skrifter finnas i varje fall mer
eller mindre tydliga spår av hippokratiska principer, om också
ofta grumlade.
Den huvudfråga, som förf. uppställer till besvarande, är denna:
Vad har den store koiske läkaren velat och verkat, vilken är
hans och hans skolas betydelse i den antika medicinens och
den antika kulturens historia?
Hippokrates hade föregångare, som han i sina skrifter
uppmanar sina lärjungar att studera. Som sådana kunna kanske
icke räknas de i Asklepiostemplen verkande prästerna. Denna
tempelmedicin, som uppgav sig kunna bota allt på mystisk väg,
kan väl närmast jämföras med vår tids christian science eller
ännu värre, med osedliga procedurer förenade utflykter utöver det
sunda förnuftets gränser. Ur denna humbugstrafik på religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
