Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hippokrates och hans tid. Av C. D. Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIPPOKRATES OCH HANS TID 33
hade en klar föreställning om renlighelens betydelse för en god
sårläkning: »Sårens beröring är farlig för läkningen», »läkaren
skall själv vara ren, han skall hava korta naglar». Man tänker
ovillkorligen på den engelska kirurgiens både före och efter Lister
fordran på »perfect cleanliness», som gav den ett betydligt
försprång framför kontinentens.
Hippokratikernas speciella kirurgi led i hög grad av deras
oförmåga att behandla blödningar; kärlläran kände de ej heller till,
Åderlåtning.
(Antik vasmålning. Ur Hollander, Die Medizin in der klassischeii Malerei).
underbindning av kärlen var för dem okänd; den infördes först
av de alexandrinska läkarna. Där blödningen icke verkade
avskräckande, vågade de operativt ingrepp. De opererade tistlar
i ändtarmen, brände hämorrojder. Att de också öppnade
huvudskålen genom trepanering, är icke ägnat att väcka förvåning,
då man vet att denna operation redan utfördes av stenålderns
vildar, med flintkniven. Hippokratikerna använde ett ganska
fulländat instrument: trepankronan.
»Om ledernas anpassning» börjar med skulderleden och ger
ännu i dag följda anvisningar för iledsättningen. Massage an-
3. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
