Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens Frågor 19. 1. 1922 - Ett vetenskapligt testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 DAGENS FRÅGOR
Den Pflugk-Harttungska världshistorien är ett verk av tiden före
världskrigets utbrott och ställer alltså i uppmärksamhetens brännpunkt
de faktorer, som för ett decennium sedan syntes leda och behärska
utvecklingen. Däråt har naturligtvis intet varken kunnat eller bort
göras vid den svenska upplagans redigering, men för att leda
läsaren fram till egen prövning tog Hjärne i sin Inledning till uppgift
att under formen av en rad »tvivelsmål» vid vissa kring nyssnämnda
faktorer under deras stormaktstid uppvuxna föreställningar antyda
några riktlinjer för den av de senaste världshändelserna betingade
omläggningen av de historiska synpunkterna, så som han tänkte
sig den.
Först upptagas de »imperialistiska» föreställningarna till
granskning. För Hjärnes historiska betraktelsesätt var intet mera främmande
än den logiskt-fatalistiska konstruktion av utvecklingen, som anser sig
böra låta den politiska sammanslutningen obönhörligt fortgå, tills
enheten nått sin fullbordan, orn ej i ett världsvälde, så åtminstone i ett
jordklotet omspännande system av världsmakter. Gent emot
sammanslutningstendenserna ställer Inledningen de alltid lika påtagliga
söndringstendenserna och pekar särskilt på de politiska maktförvärvens
erfarenhetsmässiga bräcklighet. Stormaktsställningen betecknar snarast
»en politisk insats, som har vissa särskilt gynnsamma tidslägen att
tacka för sin tillkomst», och de europeiska stormakternas senaste
kriser utgöra den kraftigaste påminnelsen om nödvändigheten att
äntligen på allvar revidera den hävdvunna föreställningen om Europas
rätt att företrädesvis lägga beslag på världshistoriens väsentliga
intresse.
En andra och icke mindre djupgående serie tvivelsmål utmynnar
i kravet på en omprövning av »kulturkrafternas» verkliga politiska
betydelse. Överflyttning av ett växande antal kulturuppgifter på
staten måste betraktas även ur synpunkten av statsmaktens utvidgning
och överansträngning, demokratiseringen ur synpunkten ej blott av
formellt ökade befogenheter för samhällsmedlemmarna utan även av
ökat utrymme för tävlande maktorganisationer inom staterna,
nationalitetsrörelsen slutligen under perspektivet mindre av en
oemotsäglig sanning än av en för vår tid typisk kulturrörelse. Och slutligen
framkalla vissa omständigheter vid den europeiska kulturens segertåg
genom världen nödvändigheten att på allvar taga upp frågan,
huruvida icke de europeiska kulturkrafterna i verkligheten locka de
främmande värdsdelarnas folk i samma rnån som de sätta dem i stånd
att hävda sin till följd av återverkan från de europeiska
nationalitetsidealen klarare fattade egenart — en rad av företeelser alltså, vilken
lika väl som upplösningstendenserna inom »världsmakterna» leder
fråm till kravet på en från den europeiska kulturchauvinismens
nedsättande värderingar frigjord, verkligt objektiv världshistoria.
Som en sista ledande synpunkt framstår i Hjärnes Inledning
kritiken av den ytliga optimism, som yttrar sig i tron på
industrialismens obegränsade perfektibilitet. Utan att bortse från att ytterligare
uppfinningar kunna möjliggöra en fortsatt utveckling i samma tempo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
