Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Från tsardömets sista dagar. En fransk diplomats anteckningar. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN TSARDÖMETS SISTA DAGAR
EN FRANSK DIPLOMATS ANTECKNINGAR
AV FIL. KAND. ADOLF SCHÜCK
I Revue des deux mondes har under 1921 publicerats en
intressant artikelserie, La Russie des tsars pendant la
guerre, av Frankrikes forne ambassadör i Petersburg, Maurice
Paléologue. Han har nyligen i en något utökad form samlat
dem i en bok med samma titel (Paris 1921, Librairie Plon,
Plon-Nouriet et C:ie) vars nu utkomna första del avhandlar
tiden 1914—15. Denna skildring av den ryska kejsarmaktens
sista dagar är av ett så mycket större intresse, som den är
författad av en person, som mer än de flesta trängt in i de
ryska förhållandena och som på grund av sin officiella
ställning haft tillgångar till upplysningar, som ytterst få utomstående
känt till. Men det är ingen redogörelse för sin nu avslutade
diplomatiska mission, som den framstående ambassadören
offentliggjort; det är i stället ett utdrag ur den dagbok, han
fört under dessa skickelsedigra dagar, och hans tankar och
stämningar avspegla sig där mot bakgrunden av den stora
tragedi, som skulle sluta med sammanstörtandet av denna
väldiga koloss på lerfötter. Givetvis äro dessa skissartade
anteckningar långt ifrån uttömmande, ty den diplomatiska sekretessen
har nog undertryckt många intressanta detaljer, men i sitt
ofullständiga skick äga de en viss omedelbar charme. De äro
nämligen skrivna med en varm sympati för det ryska folket
och dess kultur, men samtidigt ses denna med den bildade
västerlänningens ögon, vilken med sin skarpa blick betraktar
dess egenarter, fel och förtjänster och vilken ofta är slagen av
de byzantinska och medeltida förhållanden, som överallt
framträda hos den franska republikens förnämsta bundsförvant.
Gång efter annan erinrar han om, att Rysslands Bastilj, den
fruktade Peter-Paulsfästningen, ännu icke stormats, och
anakronismen blir ännu mer påfallande, när Poincaré och Viviani
såsom franska republikens högsta representanter avlägga ett
officiellt besök där. Och dag för dag märker man huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0103.html
