Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - »Den nya byråkratin i Genève». Av Åke Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trots alla dessa gynnsamma intryck var det omöjligt att ej
märka att det var något som brast, något av fundamental
betydelse. Det var känslan av permanens. Sekretariatets hela
installation i London var ett provisorium, liksom de
byggnader det disponerade blott voro tillfälligt apterade till
kontorslokaler. Detta kunde ej undgå att utöva ett menligt inflytande
på hela organisationen.
Signor Tittoni gjorde därför sekretariatet en stor tjänst, när
han på rådsmötet i San Sebastian i augusti 1920, väl närmast
av besparingsskäl, energiskt påyrkade dess omedelbara
förflyttning till Genève, där ju enligt förbundsakten Förbundet skulle
ha sitt säte. Flyttningen verkställdes i oktober, och när
förbundsförsamlingen första gången sammanträdde, var
sekretariatet installerat i eget hus. Man må klaga på Genève för de
dåliga kommunikationernas och den abnormt höga prisnivåns
skull; men man får ej glömma den oerhört stora vinst ur
arbetsprestationernas synpunkt som det måste innebära att
benämningen »permanent sekretariat» ej längre av sekretariatets
egna medlemmar känns som ett hån.
Ironiskt nog hette den organiserade internationalismens nya
högkvarter tidigare »Hôtel National». Det döptes nu av
ortsbefolkningen om till Palais des Nations. Officiellt begagnas den
mindre högtravande kompromissen Hôtel des Nations. Den
ståtliga byggnad i sin park vid Genèvesjöns vatten vilken liksom
andra kära barn har dessa många namn är nu centrum för
Nationernas förbunds verksamhet.
Centrum i dubbel mening. Dels så att även förbundets andra
organ jämte sekretariatet fått om ej ett hem så åtminstone en
hemort. Före flyttningen till Genève sammanträdde t. ex.
rådet på ständigt växlande platser. Än var det i Petit Luxembourg
i Paris, än i St. James’ i London, än i Palazzo Chigi i Rom,
Palais des Académies i Bryssel, Palacio de la Diputación i San
Sebastian; och det var ej helt fritt från komik att se denna
höga församling titt och tätt draga genom Europa per extratåg
med sin tross av daktylografer, av skriv- och
dupliceringsmaskiner. Efter flyttningen har rådet på ett undantag när helt
naturligt alltid hållit till i Genève, till fromma för både kassa,
resultat och anseende. Det är ju även där som
förbundsförsamlingen hållit sina båda sammanträden, och slutligen har
omständigheten att förbundssekretariatet var till finnandes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
