- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
176

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Försvaret och flottan. Av O. Lybeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176 O. LYBECK

tydligare än förut uppställa viss mening med och vissa mål för
flottan. I stället för att — som ofta sker — utgå från att vi äga
en flotta av någon viss styrka och sedan söka dess uppgifter, bör
problemet vändas om och frågeställningen göras sålunda: huru
skola vi under eventuellt kommande krig i norra Europa kunna
hålla oss utanför detsamma, huru skola vi kunna upprätthålla vår
neutralitet, huru skola vi — om vi trots allt indragas i kriget —
kunna hålla dess operationer utanför vår egen mark, huru skola
vi kunna hålla tillförseln fri, och slutligen huru skola vi, om
en verklig överskeppning sättes igång mot vårt land, kunna effektivt
och i längden tillbakaslå densamma, allt utan en duglig
örlogsflotta, en verkligt värdig vapenbroder till hären? Vill man
se saken så, då letar man inte efter uppgifter för en flotta, utan
då skapar man en sådan, som är i stånd att fylla alla dessa
uppgifter.

Sjöförsvarets och lantförsvarets ordnande är av enahanda
vikt. Här och flotta äro oumbärliga och av var sin betydelse
i det samlade försvarsväsendet. Det har aldrig varit berättigat
att betrakta den ena eller den andra såsom huvudvapen i
Sveriges försvar. Men flottan har fått vidgade uppgifter och
samtidigt större möjlighet att fylla dessa genom och till följd
av de omgestaltningar, som världskriget förorsakat. Härens
betydelse såsom sista skydd mot besittningstagande av vårt
land förblir orubbad.

Vad sjöförsvaret angår är det i allt beroende av sin
fartygs-materiel. Dess förnyelse år efter år är en nödvändig betingelse
för flottans bestånd och av lika vikt för flottan, som det är för
hären att årligen tillföras en ny årsklass värnpliktiga och en
ny uppsättning remonter. Härens föryngring sker emellertid
automatiskt och ingen tänker särskilt därpå, men så är det ej
med flottan. Vapen, ammunition, utrustning, tekniska
hjälpmedel m. m. behövas sedan vid flottan såväl som vid hären.
En marinordning, som icke tager hänsyn till fartygsmaterielens
omsättning, är därför utan något värde. Frågan om
ersättnings-byggnad för förslitna eller föråldrade fartyg utgör därför flottans
viktigaste spörsmål. Den nästa frågan av vikt inom flottan
gäller besättningarnas övande ombord och försvarsberedskapen.
Tyvärr ha sjöfolkets övningar ombord efter neutralitetsvaktens
upphörande med utgången av år 1918 icke kunnat upprätthållas
enligt tidigare planer. Detta betyder att befälet förlorar i vana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free