Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den irländska fristaten. Av Yngve Lorents
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för vars skull det icke var värt att låta fördraget falla.
Skillnaden hade av mr Milroy, representant för Tyrone, i ett
temperamentsfullt anförande karaktäriserats såsom en skugga, för
vilken man icke kunde offra det unga Irlands liv. Och han
talade helt visst för en överväldigande majoritet av den
irländska befolkningen, när han med fingret riktat mot De Valera
utslungade orden: »Vill presidenten De Valera, vill
försvarsministern, vill inrikesministern inför mänskligheten, inför
historien ta ansvaret för att Irlands unga söner skickas i döden
för en skugga? Det är hög tid att se efter vart vi drivas. Är
detta patriotism? Är det statsklokhet eller brottslighet? Är det
sans eller vanvett?»
Sinnfeinrepubliken gick förlorad. De Valera avträdde från
skådeplatsen med en ljungande protest mot överenskommelsen
men upptog omedelbart en intensiv agitation för att störta den
provisoriska irländska regeringen och trots allt driva fram
republiken. Denna De Valeras aktion har i väsentlig grad ökat
det orostillstånd, som den icke bilagda fiendskapen mellan
Ulster och fristaten alltjämt hållit vid liv. Den har icke
undgått att ogynnsamt påverka det engelska parlamentets hållning,
i det fördragets konservativa motståndare däri funnit stöd för
sina starka betänkligheter mot fördragets ratifikation. Efter
livliga debatter, särskilt i överhuset, blev denna den 31 mars
genomdriven i parlamentet och erhöll samma dag kunglig sanktion.
En ändring företogs i traktatens ordalydelse i enlighet med förut
uttalad önskan från irländskt håll. Fristen för Ulsters beslut
om sin eventuella anslutning till fristaten hade i fördraget
bestämts till en månad efter den ratificerade engelska
parlamentsaktens antagande. Ifrågavarande månad skulle enligt den
ändrade lydelsen räknas från promulgeringen av den irländska
konstitutionen. Fristen blir härigenom betydligt förlängd, då ännu
mycket återstår, innan fristatens konstitution kan föreligga
klar. Vinna De Valeras anhängare terräng, blir resultatet av
Griffiths och Collins’ statsgrundande organisationsarbete ytterst
problematiskt. Oavsett detta föreligga emellertid inga utsikter
till att även under den förlängda fristen Ulsters för närvarande
kompakta motstånd mot ett uppgående i fristaten skall ge vika.
Ulsterproblemet förtjänar dock att behandlas för sig i annat
sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
