Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Gustav III och högsta domstolen. Av Birger Wedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV III OCH HÖGSTA DOMSTOLEN 207
till dennes efterträdare. Stockenberg var borgmästare! Askersund,
när staden i juni 1776 till större delen lades i aska, och stadens
olycka beredde hans lycka: genom sin å ämbetets vägnar
avgivna berättelse om branden ådrog han sig en smickrande
uppmärksamhet, utnämndes redan på nyåret 1777 till
häradshövding i Sevede och Tuna län och blev även använd som
vice landshövding. Av konungens politik var väl Stockenberg
en deciderad anhängare — åt honom anförtroddes huvudstadens
styrelse, medan Ahlman låg i Gävle såsom bondeståndets
sekreterare — men hans placering i domstolen torde dock vunnit
allmänt gillande. Hans kollega Juslén gav honom efter ett
halvt års samarbete vitsord om »ett gott huvud, goda insikter
och en genomdrivenhet i intriger».
Den andra ofrälseplatsen, ledig genom Hoffgardhs död i aug.
1791, besattes med rådmannen i Stockholm, tituläre
borgmästaren Anders Wallin. Denne hade vid riksdagarna 1786 och
1789 tillhört oppositionen, men som talman i borgareståndet
vid Gävle riksdag visade han sig vara ett lydigt redskap för den
kungliga viljan. Att Wallins inkallande i HD skedde av
övervägande politiska grunder kan icke betvivlas. Det bidrog ej att
höja domstolens anseende.
Duben avled i dec. 1790, Bonde i aug. 1791. Till deras
efterträdare utsagos greve Axel Fredrik Oxenstjerna,
hovrättsråd i Vasa sedan september 1784, samt
revisionssekreteraren, generalauditören och lagmannen Herman af Låstbom,
sedan många år använd som justitiekansler och kanske mer
än någon annan att betrakta såsom Gustav Hirs juridiske
trotjänare.
Oxenstjerna hade för sin plats i HD uteslutande att tacka
sin bror skalden och sitt stolta historiska namn. När konungen
år 1784 för sin justitiekansler utvecklade skälen, varför han
ville utnämna den då 21-årige gardeskaptenen Oxenstjerna till
hovrättsråd, åberopade han angelägenheten av »att få av adel
till justitiens skipande och besynnerligen av den gamla adelen»,
och han tillade om sin kandidat: »Han kan bli en ärlig domare,
han är och blir alla dagar en slät officer». Några mer
framstående domareegenskaper hade Oxenstjerna icke ådagalagt i
sin hovrättsrådstjänst, från vilken han för övrigt åtnjutit ganska
rundlig ledighet.
Var Oxenstjernas domarekarriär ett bevis på att gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
