Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hur Sverige regeras. Av Junius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kortlivad och närsynt än flertalet större mänskliga
organisationer.
När det är så svårt, för att icke säga hopplöst, att uppnå
planmässighet i ledningen av en så pass liten, homogen och
fast organiserad samt dessutom sedan mer än ett århundrade
fredad stat som den svenska, så förefaller det hart när
obegripligt, hur ett världsvälde över huvud taget kan sammanhållas av
svaga dödliga. Det är givetvis möjligt ehuru alldeles
tvivelaktigt, att man i världsväldenas centra har löst regeringskonstens
gåtor på ett många gånger bättre sätt än hos oss, och
hemligheten vore i så fall väl värd att listas ut. Något gör det väl
att i utlandet centralisationen i regeringens hand av alla, även
de minsta frågor ej drivits till samma, nästan groteska höjd
som hos oss; så torde man t. ex. annorstädes få svårt att finna
motsvarigheter till att Svea Hovrätt ej utan Kungl. Maj:ts
tillstånd kan anskaffa ett andra exemplar av statskalendern eller
en regementschef utbyta välling mot choklad i manskapets
utspisning. Här skall dock intet försök göras att snickra ihop
reformförslag; på detta ställe är meningen blott att söka lämna
en okonventionell skildring av hur det svenska regeringsarbetet
faktiskt ser ut.
Även detta kräver emellertid hänsyn till två makter, som här
ovan alldeles lämnats åsido: Konung och Riksdag. Tyvärr är
det emellertid svårt att yttra sig om den inverkan som dessa
makter utöva på regeringsarbetet, ty ingenderas inflytande har
tagit regelbundna former eller åtminstone inga som trängt
utanför de närmast intresserades krets. Vad nu först
riksdagsinflytandet beträffar, har man i flertalet parlamentariskt styrda
länder fasta former därför, genom parlamentariska
understatssekreterare, genom en jämn ström av »frågor» eller interpellationer
till regeringen, vilka statsförvaltningen får använda en stor del
av sin dyrbara tid att besvara. Här hos oss går det ej till
på detta sätt. De organ, som ha till officiell eller traditionell
uppgift att förmedla förbindelsen mellan regeringen och
Riksdagen — exempelvis det statsråd, vilken det åligger att lämna
Riksdagen begärda upplysningar — förefalla att spela en ganska
underordnad roll. Det parlamentariska inflytandet förmedlas
via statsministern och departementscheferna direkt och blir av
betydelse för riktningen av själva besluten, men det skapar
inga särskilda former, och efter allt att döma är detta lyckligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
