Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Oswald Spenglers historiefilosofi. Av Manfred Björkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplivningsförsök måste te sig besynnerliga och ansträngda som de
modärna medicinska försöken att hämma ålderdomen och skapa
ny ungdom. Det är för mången det fruktansvärda i Spenglers
åskådning.
Vilket praktiskt råd ger han och då närmast sina tyskar?
Svaret står att läsa i hans bok »Preussentum und
Sozialismus». Tyskland skall taga konsekvensen av den
oundvikliga situationen, lämna alla drömmar om att bliva eller
förbliva ett kulturens diktare- och tänkarefolk för att beslutsamt
bliva ett civilisationens makt- och herrefolk. Preusseranda och
från Marx befriad socialism skall liva den tyska andan, vilkens
stora namn äro Fredrik II, Bismarck och Bebel. Så skall
den västerländska kulturens öde fullbordas i en alltmer
mekaniserad världsstadskultur, och endast i avlägsna provinser skall
dröja kvar ett levande minne av de skapande och själfulla
tiderna.
Men på Rysslands väldiga slätter skall en ny anda vakna.
Den ryska själen som hittills levat under främmande tvång och
tankar, under Byzans och sedan — alltifrån Peter den store —
under västern, den ryska själen skall vakna, och, befruktad
av en ny impuls från Jerusalem, ur sig föda den nya kulturen.
Hos Dostojevskij förnimma vi en rörelse av denna ande, lik
fostrets i moderlivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
