Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 ELI F. HECKSCHER
net i striden mot de internationella monopolen vill begagna
socialismen eller statsmonopolet, ty det är åtminstone ett medel som
på denna punkt alltid kan göras effektivt. Men som jag redan
sagt i min skrift, är det liktydigt med självmord av fruktan för
döden; för att undgå den framtida och osäkra möjligheten av
starka och skadliga internationella monopol skulle vi taga på
oss statsmonopol, som ej ens vid grövsta vanskötsel skulle
behöva duka under för de ekonomiska krafterna. Jag vågar som
sagt icke förutspå vad framtiden kan bära i sitt sköte, men att
taga en säker och stor skada nu, av skräck för en framtid som kan
mötas när den kommer, får väl anses i hög grad ändamålslöst.
En särskild anledning att ej låsa fast sig vid monopolen synes
mig vidare vara de möjligheter till tekniska förändringar, som
kunna komma att rycka bort grunden icke blott för de
monopol som nu finnas utan t. o. m. för den av staten oberoende
monopolbildningen över huvud taget. Utan att på detta område heller
vilja uppträda som profet, kan jag ej låta bli att peka på färska
erfarenheter i denna riktning. Genom martinprocessens segertåg
i nästan alla länder har skrotet fått en användbarhet såsom
utgångsmaterial för järnhanteringen som allt starkare minskar denna
industris beroende av naturtillgångar och tackjärnsframställning;
och det är nästan otänkbart annat än att skrotförrådets
ständiga, väldiga tillväxt måste stärka denna tendens allt mer, ju
längre tid som fått förflyta sedan den stora järnproduktionens
början, d. v. s. 1870-talet. Men i den mån underlaget för
järnhanteringen då sprides över hela den civiliserade världen och
dessutom den »tyngsta» delen av själva järnprocessen,
masugns-driften, tränges tillbaka i betydelse, kommer också
järnhanteringen själv, den grundläggande bland industrier, alt
undandragas mycket av de nuvarande monopolmöjligheterna. Ännu
mer påtaglig är samma tendens på ett annat bland monopolets
huvudområden, nämligen transportmedlens. Automobiltrafikens
segertåg, och nu ej blott för enstaka personer på korta avstånd
utan som omnibustrafik och varutrafik över stora sträckor,
innebär en seger för mindre kapitalkrävande och därför långt mindre
monopolistiska transportföretag än järnvägarna. Skulle
lufttrafiken bli av verklig ekonomisk betydelse, har man antagligen
att räkna med ännu mycket starkare verkningar i samma riktning.
Det allvarligaste med statliga eller statsgaranterade monopol
inför dylika möjligheter är sannerligen icke att de dyrbara stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
