Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK LIBERALISM 401
tanke omsatt i handling över hela linjen; det högsta man kan
hoppas är att en huvuddel av de välsituerade skulle vilja
fatta sin materiella ställning på detta sätt. Därvid märkes
framför allt, att själva sparandet, det blotta underlåtandet av
onödiga utgifter, är en funktion av högsta samhällsnytta; och att
man ej förgäves väntar den av människor i god ekonomisk
ställning medges väl även av den strängaste socialist.
Vid en diskussion om socialismens grundvalar på Folkets hus
i Stockholm för nu snart femton år sedan, där mycken kritik
riktades mot den socialistiska framtidsstaten, framträdde vid
ett-tiden på natten en okänd talare med krav på besked om,
hur den zc&e-socialistiska framtidsstaten skulle se ut. Han fick
intet svar, och flertalet begrep ej ens vad han menade, men
åtminstone en deltagare i diskussionen har detta anspråk förföljt
allt sedan dess, och Gammal och ny ekonomisk liberalism är i
viss mån ett försök att besvara denna fråga.
Socialdemokraterna kunna vara ursäktade, om de ej
intressera sig för problemet, eftersom de gå på andra linjer, men en
icke-socialdemokrat kommer ej ifrån kravet. Det har därför
varit mig en missräkning att finna så få positiva moment i mina
icke-socialdemokratiska och icke-liberala kritikers framställning.
Red. Ljunglund citerar som slutefTekt Viktor Rydbergs
jubelfestkantat: »Gå fram, du mänsklighet! var glad, var tröst, ty du
bär evigheten i ditt bröst»; men så sannt detta också enligt min
uppfattning är, får det anses väl allmänt hållet som uttryck för
en ekonomisk åskådning. Dr Forssell uttrycker sig något men
ej mycket mer preciserat. Hans uppfattning, som han ger
namnet »en protektionism i anda och sanning», får (med en sakligt
oviktig uteslutning) följande formulering: »Tar man saken
formalistiskt, så kan det måhända sägas, att man har att erkänna
statens ’suveränitet’ även gentemot näringslivet. Men .... statens
formella suveränitet får här, som på många andra sätt, erkänna
och böja sig för de faktiska förhållandenas suveräna realitet;
och till dessa objektiva förhållanden hör också den enskildes
ur vissa synpunkter precis lika legitima krav på rörelsefrihet».
Endast en anarkist kunde väl ha något att invända mot detta
vinnande program, som blott har felet att ej bereda vare sig
teoretisk eller praktisk ledning. Det konstaterar två krafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
