Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk och utländsk historieundervisning. Av Wilh. Carlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 WILH. CARLGREN
målsskördar, fabriker! Följ mig i kriget, och dessa rikedomar
skola tillhöra Er. Beväpnade till tänderna skola vi tränga fram
hos de fredliga fransmännen och taga vad de hava. Deras
goda skall bli Edert goda.’ Och de lystna tyskarna hörde på
sin kejsare.» Litet längre fram kommer sammanfattningen till
de små franska gossarna: »Mitt kära barn, du är på sista sidan
i din historia. Ditt hjärta har bultat, när du läst om storheten
och olyckan hos fäderneslandets offerhjältar, Vercingetorix och
Jeanne d’Arc. Med de frivilliga från 1793 har du djärvt knutit
din lilla näve mot det förenade Europa. Då du med Napoleon
brutit dig in i Europas huvudstäder har du berusats av
stolthet. Du har gråtit över förödmjukelserna 1870. Men res dig
nu på nytt. Sonsönerna av männen från 1793 ha kastat vår
onde fiende och hans kolossala armé över ända. Din far har
genom övermänskligt mod givit oss det älskade Elsass, det
älskade Lothringen tillbaka. Var stolt, lilla fransman, din far
har besegrat dem.» Att dylika glödande erinringsord ej stå
enstaka vet en var, som följt krigsårens barnpropaganda,
särskilt i den ryktbara serien: »livrés rose pour la jeunesse».
Alltjämt annonseras liknande publikationer, av vilka en har
Deschanels ord som motto: »1’oubli est trahison» och bär titeln:
»petits francais, n’oubliez jamais!»
Fäderneslandets historia i franska skolor är liksom i tyska
inarbetad i den allmänna. Och detta synes på det ena som
andra hållet ske till förfång för det universella sammanhanget,
om än i det sista franska skolprogrammet (1920) en bred utblick
över de sista årtiondenas Europa anbefalles. Lärobokens
tekniska uppdelning på läxtext, berättelse, illustration och devoir
— en tankeuppgift —- utgör i sin eleganta och minutiösa
reglering ett slags pedagogisk avskuggning på kända franska
cenlra-lisationsmetoder. Författarpersonligheten går under i denna
mosaik. Men till ersättning citeras flitigt samtidsauktorer till
historiens händelser, för den något försigkomna re ungdomen.
Dessa taga liksom själva hand orn undervisningen av tidernas
yngste- Och citaten äro märkvärdigt tillgängliga. Man får
nästan förnimmelsen, att 14-, 15- och 1600-talens belletrister
och frondörer med samma lätthet och klarhet sammanpressat
tidsbilden i en formel eller miniatyr som de 19:de och 20:de
århundradenas. Det kan i själva verket knappast tänkas en anordning,
som starkare än detta växelspel mellan löpande historia och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
