Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svenskt bildningsarbete i Estland i våra dagar. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT BILDNINGSARBETE I ESTLAND I VÅRA DAGAR 491
breit, wird theils von Schweden, theils von Ehsten bewohnet. Ösell. . .
dar-auf wohnen anjetzo mehrentheils Ehstnische Bauren, ohne wenige im
Schwor-werschen, so Schwedisch reden, die iibrigen in selbigem Gebieth reden
im-teutsch [d. v. s. estniska], wissen aber zu sägen, dass Ihre Eltern und
Vorel-tern Schwedisch geredet. Sic sind auch in den Kleidungen von den
Suhne-burgischen Öselern ganz unterschieden, weil diese auf Ehstiiisch, jene aber
fast Schwedisch gekleidet hergehen, auch viel getreuer als die Suhneburgische,
dahero die auf der Insul wohnende Teutschen solche Heber in ihren Diensten
haben und begehren. Mohn, eine Insul 2 Meilen läng und breit, wird von
Ehsten bewohnet. Imgleichen Kyn und Mannö. Weil aber der letztgedachten
Insul Nahme Schwedisch ist, muthmasset nian, dass Schweden vor alters
da-selbst gewohnet: Runo eine Insul auf dem Rigischen Boden gelegen, hat lauter
Schwedische Einwohner. So findet man auch längst dem Strande von Hapsal
bis Rogöö mehrentheils Schwedische Bauren; zu welcher Zeit aber selbige sich
dieser Orten niedergelassen, känn keiner wissen. Ohne allen Zweifel aber sind
es Reliquien der alten Schwedischen Colonieii, wie ihre Alt-Schwedische Sprache
solches gnugsam bezeuget».
De baltiska baronerna fingo genom det stora nordiska kriget sin
vilja fram och blevo befriade från Sveriges besvärliga
överherravälde. Därmed upphörde också det svenska bildningsarbete,
som hade till objekt hela den heterogena befolkningen i dessa
provinser.
Men ännu i dag existerar svensk odling i Estland och arbetas
på densammas stärkande. Om man frånräknar det i och för
sig långt ifrån oviktiga faktum, att den fria estniska republiken
vid nyorganiserandet av universitetet i Dorpat (på estniska:
Tartu) tacksamt mottagit ej mindre än tre rikssvenskar såsom
professorer och nyligen även en svensk universitetslektor, gäller
detta nutida svenska odlingsarbete i Estland de i citatet från
Thomas Hiärn härovan uppräknade gamla svenska kolonierna på
Estlands öar och kuster.
Under den ryska tiden ha visserligen dessa svenska
bebyggelser ej så litet decimerats genom övergång till estnisk
språknationalitet. Särskilt ha tyska godsägare och präster i de svenska
trakterna varit verksamma för svenskarnas uppgående i den
estniska befolkningen, de förra för att få fullt livegna ester
såsom underlydande i st. f. enligt urgamla privilegier »fria svenska
bönder», de senare för att i sitt prästerliga arbete slippa
besväret med ännu ett främmande underklass-språk. Så ha
framför allt de förr rätt talrika svenska bebyggelserna på Dagö
under 1700- och 1800-talen så fullständigt utrotats — den i
Röicks genom den bekanta nödtvungna utvandringen till Gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
