Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Några ord om livrustkammarens och statens trofésamlings inbördes förhållande. Av T. J. Petrelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVRUSTKAMMAREN OCH STATENS TROFÉSAMLING 505
plats och tjänstemän endast med svårighet kunna skiljas från
varandra, och att vidare under en avsevärd tid svår vanvård äger rum,
en vanvård, som beträffande Lrk kan räknas till 1850 och vad
trofésamlingen angår sträcker sig in i nästa period.
Svea livgarde behövde kasern, och det beslöts, att Fredrikshovs
slott skulle därtill användas. Frågan om ersättningslokal åt
»Arsenalen» löstes så, att dess båda huvuddelar — den moderna, som
omfattade för trupperna avsedda vapen och utrustningspersedlar, och
den historiska, som omfattade troféer och rustningar m. m. — skildes
till platsen från varandra. För den förra började under senare
hälften av 1803 anläggas en särskild s. k. rustkammarbyggnad å
Skeppsholmen. För de senare beslöt man använda det i Kungsträdgården
befintliga orangerihuset1, till vilken även Lrk skulle förläggas.
Överstekammarherren, greve Fabian von Fersen (vilken tyckes hava
tjänstgjort såsom riksmarskalk i stället för sin bror) fick i uppdrag att
verkställa flyttningen. Då emellertid det k. brevet den 3 nov. 1802
blott föreskrev att men icke hum flyttningen skulle ske, begärde von
Fersen närmare bestämmelser. Skulle samlingarna, såsom dittills ägt
rum, uppställas skilda åt eller tillsammans? I förra fallet bleve en
tillbyggnad av orangeriet nödvändig, vilken, även om den på billigaste
sätt utfördes på husets baksida med begagnande av bakmuren till
ena väggen, skulle draga en avsevärd kostnad. En uppmätning av
orangeriet hade emellertid givit vid handen »att så wäl Lif
Rust-kammaren som Trophéerne kunne utan någon betydelig kostnad uti
ett och samma Rum blifwa förwarade, och utseendet likwäl blifwa
prydligt». Förenades båda samlingarna i samma rum, bleve
emellertid nödvändigt, »att answaret en Person endast ålägges», och därvid
vore bäst, att det gåves åt livrustmästaren, emedan
överhovstall-mästaren, som tillsynen över Lrk ålåge,2 ej kunde när hälst det
behövdes påräkna biträde av krigskollegiirustmästaren, som hade sin
tjänstgöring på Skeppsholmen. Livrustmästaren däremot kunde utan
synnerlig tillökning i sina göromål hava vård om troféerna och
krigskollegii »ordres rörande desamma hörsamma om sådant pröfwas
nödigt». Vunne detta förslag nådigt bifall, syntes lämpligt att på
orangerihuset sätta en »öfwerskrift af Kungl. Maj:ts LifRustKammare».
Genom k. brev den 25 januari 1803 till krigskollegium och
riksmarskalksämbetet skedde avgörandet i huvudsaklig överensstämmelse
med von Fersens förslag. Det föreskrevs sålunda, att »jemte
Lif-RustKammarens efFecter de under KrigsGollegii vård stående Tropheer»
skulle genom Rm.ämb:tets försorg flyttas till orangerihuset och »i ett
och samma rum med Lif Rust Kammaren upsättas och förvaras».
»Ansvaret för Lif Rust Kammaren jämte Trophéerne» skulle lämnas
åt en enda person, livrustmästaren, med åliggande att sedan
inventering av troféerna ägt rum under krigskollegii tillsyn, »krigskollegii
1 Orangerihuset låg i Kungsträdgårdens norra ända utmed Enkhusgränden,
n. v. Hamngatan.
2 Inseendet hade 1778 flyttats från riksmarskalks- till
overhovstallmästare-ämbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
