Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Enhetsskolan. Av Sixten Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLAN
AV LEKTOR SIXTEN SAMUELSSON
Huvuddragen av den tilltänkta skolorganisation, vari
Skolkommissionens betänkande utmynnar, äro för tidskriftens
läsare bekanta genom en uppsats av prof. Hallendorff i ett
tidigare häfte. Den livliga diskussion, som betänkandet sedan
framkallat inom skolfolkets led, och det starka intresse, för
vilket det blivit föremål bland allmänheten, visar till fullo, att
»det föreliggande problemet utgör ett av de på en gång mest
svårlösta och till sin allmänna betydelse mest genomgripande,
som den praktiska pedagogiken har att behandla».
De skiftande meningarna om betänkandet kunna dock icke
sammanfattas under orden »för och mot folkskolan som
botfen-skola». Meningsskiljaktigheterna röra, i vilken form och i vilken
utsträckning bottenskoletanken bör realiseras. Är enhetsskolan,
d. v. s. Skolkommissionens förslag med en sexårig folkskola
och dess påbyggnader — dels fyraårig realskola och treårigt
gymnasium med samundervisning för gossar och flickor i stor
utsträckning, dels flickskolor av A-, B- och C-typ — den lyckligaste
lösningen, eller kunna de fördelar, som enhetsskolan avser att
giva, och på samma gång ett bättre undervisningsresultat vinnas,
orn bottenskolan förverkligas i en annan men icke så
genomgripande form, med folkskolan som den normala skolan för alla
barn i de tidigaste åren, men med bibehållande av flera klasser
i de nuvarande läroverken, än enhetsskolan förutsätter, och
med real- och flickskolor alltså icke byggda direkt på den
sexåriga folkskolans avslutningsklass, utan t. ex. på dess fjärde
klass? Eller kan det nuvarande skolsystemet bibehållas med de
modifikationer i undervisningsorganisationen, som synas
påkallade, under ytterligare förverkligande av bottenskoletanken
på praktiskt sätt och i anslutning till nuvarande förhållanden,
enligt vilka folkskolan redan nu till en viss grad kan anses
som bottenskola? Och är slutligen den monopolställning, som
betänkandet nästan fullständigt synes vilja giva åt statsskolorna,
till övervägande gagn för vårt undervisningsväsen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
