Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Enhetsskolan. Av Sixten Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564 SIXTEN SAMUELSSON
längre ned än till sjätte klassen, torde oövervinneliga
svårigheter icke möta att skapa brukbara övergångsformer från
folkskolans högsta klasser till en åldern motsvarande klass i
läroverken.
Skolkommissionens övriga sociala detaljskål äro mera byggda
på teoretisk än praktisk grund och minst sagt omtvistade. Det
är t. ex. möjligt, om ock ingalunda säkert, att en gemensam
barndomsskola, där barn ur olika samhällsklasser sitta vid varandras
sida och få samma undervisning, skulle motverka klassmotsatserna,
men därför behövdes väl icke nödvändigt en sexårig bottenskola.
Därjämte företinnes det, torde man kunna säga, i
kommissionsbetänkandet ett socialt huvudskål. Medan sorteringen av
lärjungematerialet under den nuvarande skolorganisationen
enligt skolkommissionens mening sker efter målsmännens
ställning och yttre omständigheter, bör skolsystemet i stället
anläggas så, att de, som icke äro lämpade för en teoretisk
bild-ningsväg, »uppfordras att söka sin framtid på någon annan än
den teoretiska banan», från vilka samhällslager de än utgå, och att
det på samma gång underlättas för alla begåvningar ur olika
ekonomiska skikt att vinna erforderlig utbildning.
Huru välment än detta syfte är att genom enhetsskolan söka
skapa social rättvisa, så att begåvade barn från mindre
val-situerade hem skola i avgiftsfria statsskolor kunna erhålla den
utbildning, vartill deras begåvning berättigar, men som hittills
skulle förvägrats dem genom deras ekonomiska förhållanden,
medan samtidigt andra samhällsklassers barn, som nu trots
bristande begåvning ägnat sig åt teoretiska studier, för framtiden
skulle ledas ut på andra banor, så kan man knappast känna
sig övertygad om att kommissionen på ett tillfredsställande sätt
löst frågan.
Svårigheterna att även med de omsorgsfullaste
prövningssystem sålla begåvningarna, utan att de grundligaste och
ödes-digraste misstag begås, kunna här förbigås, då saken redan
behandlats i denna tidskrift av prof. Hallendorff. »Begåvning»
är därjämte ett så svävande och mångtydigt begrepp, att det
icke kan konkret definieras., och ingen skolordning och inga
skolmän kunna garantera, att därigenom »begåvningarna
tillvaratagas för de mera krävande samhällsuppgifterna». Härför
måste alltid även andra vägar stå öppna. Mera tillsnörda
stigar till studentexamen torde väl närmast komma att gynna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
