Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens Frågor 2. 12. 1922 - Kolonisationskommitténs betänkande - Ur 1800-talets teaterhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En blick på den kommittébetänkandet åtföljande kartan är nog
för att visa, att den äldre avvittringspolitiken konsumerat det
väsentliga av den gamla riksallmänningen i Nordsveriges mera gynnade
bygder; de stora kronoparkerna ligga i Dalarnas nordligaste trakter
och i det inre av Norr- och Västerbottens län. Det följer
omedelbart härav, att frågan om kolonisationen på kronoparkerna, som
utgjort kommitténs egentliga uppdrag, berör endast en detalj av
Nordsveriges kolonisationsproblem och icke den väsentligaste. Den bästa
odlingsjorden är i enskild ägo, och de åtgärder för främjande av
kolonisation å enskild jord, som kommittén genom remiss av en
riksdagsskrivelse satts i tillfälle att föreslå, ha därför en helt annan
ekonomisk räckvidd än planerna på kronoparkernas kolonisation. De
ha också fördelen att stödja en kraftig självverksamhet. Norrland
har f. n. över 200,000 hektar åker. Av den under plog lagda arealen
har i genomsnitt mer än hälften, i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län mer än två tredjedelar nyodlats sedan 1870, alltså
under det skede, som säges vara karaktäriserat av »faran för den
nordsvenska bondeklassens undergrävande» och ansetts erfordra
särskilda vanhävdslagar för odlingens upprätthållande.
Den kraftfulla odlingsverksamheten i Nordsverige återgår närmast
på en förskjutning i tekniken, foderproduktionens överflyttning från
självproducerande marker till plöjd jord, först till fastmarksåker, numera
även och med stor framgång till nyodlade myrar. Ekonomiskt sett har
det blivit möjligt att i den utsträckning, som skett, draga fördel av
teknikens landvinningar tack vare det nordsvenska skogsbrukets
industrialisering i stor skala. Det är den därmed följande lyftningen av
det ekonomiska livet i allmänhet, som skapat de nödvändiga
resurserna, industriens efterfrågan av jordbrukets produkter och
jordbrukarnas fria arbetskraft, som lett kapital och arbete till jorden. I
den mån statens åtgärder för den inre kolonisationens främjande
i Nordsverige bringas i samklang med detta grundläggande faktum,
äga de ekonomiskt berättigande och därmed även möjligheter att
lyckas. Om vissa praktiska sidor i kolonisationskommitténs
betänkande synes det komma att stå strid. Dess obestridliga förtjänst
är att höra till den mindre hälft av våra jordreformatoriska projekt,
som behandlar ekonomiska frågor ur ekonomiska synpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
