Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 19. 1. 1923 - Språkfrågan vid Helsingfors universitet - Skogsteknologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 75
digt känt för att man nu skulle kunna närmare ingå därpå. Även
det kan f. ö. bliva av skäligen efemärt intresse, då det nu närmast
ånyo skall behandlas av det grundlagsutskott, som den i februari
sammanträdande finländska riksdagen nyväljer. Fasthållas bör
emellertid slutligen — en del tidningar här i Sverige ha visat sig mycket
illa underrättade på denna punkt — att stridsställningen ej är den här
och var schablonmässigt antagna: finskt mot svenskt. Presidenten
och den finsksinnade ministären Kallio ha hittills åtminstone företrätt
det av alla svenskar gillade linjedelningsförslaget: grundlagsutskottets
universitetsdelegation har framkastat motförslagen. För förhållandet
mellan Sverige och Finland kommer emellertid naturligen utgången
av denna, liksom av övriga frågor rörande den svenska kulturens
ställning i Finland, att bli av grundläggande betydelse.
Det har synts önskvärt att i denna tidskrift fästa
uppmärksamheten på den ståtliga Handbok i skogsteknologi
(Sthlm, C. E. Fritzes bokförlags a.-b., 1922. XIX, 939 s. —37 kr.), som
utgivits av Wilh. Ekman under medverkan av ett flertal framstående
fackmän. Anledningen till omnämnandet är naturligtvis i främsta rummet, att
den höga yrkesskicklighet, varom ett dylikt arbete får anses bära
vittnesbörd, representerar ett nationellt värde av första ordningen. Det gäller
ju våra främsta exportindustrier, som betalat och alltjämt betala en
väsentlig del av vad vi från utlandet hämta av vår växande tekniska
utrustning inom alla områden liksom av vår växande försörjning
med sådant, som vår egen jord ej ger oss. Och alldeles särskilt
gäller det dessa industriers förmåga att göra det mesta möjliga av
våra skogsmarkers avkastning, en lika viktig angelägenhet, vare
sig man tänker på den virkesproducerande arealens knapphet i
förhållande till världsbehovet eller på den alltmera brännande frågan,
om dessa skogsmarker skola kunna kontinuerligt försörja med råvaror
en industri, utbyggd i mått, som bestämts av uppgiften att
tillvarataga hopsparade virkeskapital, och med arbete en befolkning, som
särskilt i Norrland direkt eller indirekt i mycket grundat sin tillvaro
på denna industri. Minskningen av inflyttningen till Norrland och
utflyttningen därifrån sedan decennierna omkring sekelskiftet vittna
för vår största skogsbygds del om vikten att hålla våra skogsvidders
produktivitet hög och tillvarataga deras produkter effektivt.
Det är måhända ursäktligt, om de talrika och mycket vackra bilder
från skog och mark, som pryda arbetet, ibland locka lekmannens
tankar in på icke avsedda sidostigar, då han bläddrar i boken.
Framställningen är översiktlig och tillgänglig för var och en, som
av praktiskt eller teoretiskt intresse önskar taga kännedom om den
ena eller andra skogstekniska frågan; men ämnets art gör ju, att den
i första hand vänder sig till dem, vilkas yrkesuppgifter falla inom
skogsbruket. Helt ny för svensk skogslitteratur är enligt fackliga
rescensioner den breda exposén över senare tiders mycket ingående
forskningar rörande vedens varaktighet, tyngd, vattenhalt, torkning,
värmevärde och hållfasthet. Efter denna för alla arbetets avdelningar
[-Skogsteknologi.-]
{+Skogstek-
nologi.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
