- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
157

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ministärskiftets bakgrund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MINISTÄRSKIFTETS BAKGRUND 157

På nyåret 1923 utlöpte de gällande riksavtalen inom
trävarurörelsen, vilken under senare hälften av 1922 haft att glädja sig åt
en avsevärt förbättrad konjunktur. Inom de ännu avtalslösa
järnbruks- och mekaniska verkstadsindustrierna var också oro
i luften. Medlingsförsöken misslyckades, lokala strejker
ut-bröto, vilka den l februari 1923 utlöstes i allmän lockout inom
järnbruks-, sågverks- och pappersmasseindustrierna. Jämlikt
de fastslagna direktiven verkställde då
Arbetslöshetskommissionen avstängningar från understöd och nödhjälpsarbete av
varje arbetslös inom berörda industrier. Kommissionen gjorde
härmed helt enkelt sin skyldighet. Kungl. Maj:t hade själv
befallt kommissionen att ställa sig de direktiv till efterrättelse,
som även socialdemokraterna i riksdagen godkänt. Nu inträdde
det märkvärdiga, att dessa självklara åtgärder framkallade
fullkomligt ursinne inom arbetarvärlden. Och därtill kom det
betänkligaste av allt: för första gången sviktade regeringen och
föll undan för de sina. Den »folkliga landsregeringens»
emble-mer blåste bort, och den proletära stigmatiseringen framträdde.
Till en början syntes regeringen till och med beredd att på
administrativ väg anbefalla kommissionen att upphäva
avstäng-ningarna och därefter i proposition till riksdagen hemställa om
motsvarande förändringar i de utfärdade direktiven. Detta klara
grundlagsbrott blev dock icke av — på den grund, efter vad det
uppgives, att monarken vägrade sin medverkan och yrkade på
uppskov i avvaktan på statsminister Brantings hemkomst från
Paris. Dennes återinträde i regeringskretsen synes i förstone ^
hava lugnat de upprörda sinnena. Den 13 februari framlades
en proposition med hemställan, att de arbetslösa, som varit utan
arbete 6 månader före konflikternas utbrott, icke skulle få
avstängas.

Propositionen hade emellertid en mycket knapphändig
motivering; den hftade icke heller varit under behandling inom
Arbetslöshetskommissionen. Statsutskottet fann sig därför böra
remittera förslaget till kommissionen, vilket var en
uppseendeväckande åtgärd med rätt få tidigare motstycken inom vår
riksdagshistoria. En underordnad myndighet skulle sålunda
få utlåta sig i anledning av en av Kungl. Maj:t framlagd
proposition. Nya vredesutbrott i arbetarpressen, med adress denna
gång också till statsutskottet. Under hand synes* utskottet hava
preciserat några särskilda spörsmål, som önskades mera ingående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free