Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 15. 11. 1923 - Det nya skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och andra synpunkter bättre och snabbare resultat kunna nås, än
om man skall vänta på att alla enskilda individers viljor skola inrikta
sig på det önskade målet. Och det år likaså uppenbart, att bakom
användningen av en dylik monopolmakt likaväl kan ligga egoistiska
eller oförnuftiga som samhällsgagnande och förnuftiga motiv. Av
icke mindre vikt är möjligheten till motivförskjutning, så att vad som
från början skapats av oegennyttiga och samhällsgagnande motiv så
småningom blir verktyg för strävanden av helt annan karaktär.
Det gamla skråväsendet var otvivelaktigt grundat på en rad av
olika monopolistiska åtgärder och strävanden. Tillgången till yrkena
begränsades, marknaderna omgärdades, konkurrensen med stadens
hantverkare inskränktes på mångahanda sätt o. s. v. Bakom allt
detta låg ståndssamhällets ideal, en organisation där var och en fått
sin plats och uppgift i samhället anvisad av tradition och myndighet
och på samma gång tillförsäkrats ståndsmässig utkomst, så länge han
i lugn och frid och utan alla nymodigheter i enlighet med Guds vilja
redligt fullgjorde sin plikt. Det är bekant hur härigenom uppkom
ett missbruk av monopolmakten för egen vinning, som ställde sig i
vägen för ekonomiska framsteg och som gjort skråväsendets namn
förhatligt och förlöjligat ända till våra dagar, ett sekel efter sedan
det bröts ned av industrialismen och dennas krav på frihet från gamla
skrankor och band.
Och ändock finns dess anda kvar och kommer väl aldrig att
försvinna ur världen!
Knappt hade det gamla skråväsendet brutits ned, förrän på
industrialismens arbetsmarknad nya strävanden att monopolistiskt betvinga
prisbildningen på arbetskraft uppkommo, som ofta icke mycket skilde
sig från det gamla skråväsendets metoder. Fackföreningarna bredde ut
sig undan för undan för att till sist nå en omfattning och en
betydelse, som göra dem till en av de viktigaste faktorerna i vårt
moderna ekonomiska och politiska samhällsliv.
Under och efter världskriget har fackföreningsrörelsen fått en
utbredning, som man i allmänhet icke gör sig någon riktig föreställning
om, men som säkerligen kommer att i mycket sätta sin prägel på
den kommande samhällsutvecklingen. I de länder för vilka uppgifter
om antalet fackföreningsmedlemmar meddelas i Internationella
arbetsbyråns berättelser beräknas fackföreningarnas medlemsantal ha
uppgått till omkring 16 millioner år 1913 och 48 millioner år 1920.
D. v. s. fackföreningarnas medlemsantal har tredubblats under denna
period av 7 år. Sedan har depressionen efter högkonjunkturen
naturligtvis åstadkommit åtskilligt manfall under de senaste åren, men
detta inräknat har ändock fackföreningsrörelsen, om man tar ett
genomsnitt av goda och dåliga år, undergått en minst sagt imponerande
ökning i medlemsantal och detta i så gott som alla länder.
Denna ökning beror på mångahanda orsaker; av störst intresse äro
dock de, som ligga däri, att nya stora lager av befolkningen, som
hitintills stått utanför, nu kommit med i rörelsen.
Redan för länge sedan ha grovarbetarna och arbetarna vid de mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
