Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den finländsk-ryska gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moarna och hedarna. Området får sin karaktär av de talrika
sjöarna och vattendragen, vilka bilda mer eller mindre trånga pass.
Denna passterräng gynnar givetvis försvaret. Finlands riksdag har
dessutom anslagit jämförelsevis stora summor för befästningar
i dessa pass. Av allt att döma sträcker sig befästningslinjen
från Humaljoki-viken i nordöstlig rikining till Vuoksen, varefter
den följer Vuoksen—Suvantolinjen till Ladoga.
På ryska sidan består terrängen, särskilt inom området från
trakten nordöst om Petrograd till Ladoga, av stora
sumpmarker, vilka försvåra krigsrörelser. Under den senare tiden hava
tidningarna vetat omtala ryska befästningsarbeten på Karelska
näset, om vilka emellertid intet är närmare känt.
Operationsområdet norr om Ladoga torde närmast kunna
jämföras med Norrbotten utom att de stora älvarna saknas.
Gränsen ligger här öppen för ett anfall, vare sig detta ansattes
från väster eller från öster. Inga för försvaret gynnsamma
terrängavskärningar finnas å någondera sidan av gränsen.
Emellertid har den 1 juni 1922 avslutits en »Konvention mellan
Finland och Ryssland angående åtgärder för gränsfredens
tryggande». I denna konvention fastställdes en neutral zon av
omkring 25 km. bredd på ömse sidor om gränsen norr om Ladoga.
I konventionen motiveras dess tillkomst med en »önskan att i
framtiden undvika de inträffade gränskonflikterna».
Neutraliseringen av själva gränsen innebär dock icke någon som helst
garanti mot en invasion i krigstid, vilket i övrigt framgår av
konventionens bestämmelser.
Den stränga vintern, som är utmärkande för den möjliga
finländsk-ryska krigsskådeplatsen i dess helhet, göra
förhållandena vintertid avsevärt olika sommarens. Här må endast
framhållas, att framkomligheten ökas ur taktisk synpunkt därigenom,
att sjöar, mossar och vattendrag tillfrysa, men minskas ur
strategisk synpunkt icke minst på grund av den försvårade
tillförseltjänsten genom omöjliggörandet av all sjötrafik och
försvårandet av motorfordons användning. Världskriget har dock
visat, att den nutida tekniken förmår övervinna även de
svårigheter, som vinterförhållanden uppresa mot krigföringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
