Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nordens nordligaste gränsfrågor. Av Ragnar Numelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 RAGNAR NUMELIN
Den norska gränsdelegationen kunde dock ej inträffa i
Helsingfors förrän i maj 1922, vadan ärendenas behandling något
kommit att fördöjas. Norsk ordförande var först f. d. statsminister
Gunnar Knudsen och efter dennes avgång — redan på sommaren
1922 — höiesteretsassessor J. Rivertz, tidigare fylkesman i
Finmarken; som finländsk ordförande har hela tiden fungerat gene
raldirektören för statsjärnvägarna, f. v. senator J. Castrén. Efter
mötet i Helsingfors gjorde den samlade kommissionen en
gemensam inspektionsfärd längs den nya gränssträckningen. Därefter
har kommissionen sammanträtt till ett par möten. Vid det sista
i Helsingfors i november har kommissionen enats om och
undertecknat ett förslag till konvention om den nya riksgränsen
mellan Finland och Norge samt en annan konvention om
samfärdseln på gränsälvarna, vidare hava utarbetats fiskeriregier för
gränsälvarna. Konventionerna torde snarligen ratificeras av resp.
regeringar.
Riksgränskonventionen upptar nio artiklar jämte tvenne
särskilda artiklar i ett till sagda konvention fogat slutprotokoll.
Enligt konventionen blir den nya gränsen i huvudsak sådan den vid
den norsk-ryska gränsgången år 1896 blivit uppgången och de då
uppgjorda gränskartorna närmare utvisa. En ny reglering av
gränsen har från finländsk sida icke synts av behovet påkallad:
en del mindre oklarheter i den gamla gränsbestämiiingen —
såsom t. ex. beträffande gränsens gång i Gränsjakobsälv — hava
justerats. Köngäs (Boris Gleb-j området har Finland ej kunnat gå
in på att avstå, då området rymmer finsk skoltbefolkning och
Pasvikälven här har en utomordentlig betydelse genom den
väldiga Kolttaköngäsforsen. En geografisk utredning av gränsen
skulle självfallet ha kunnat ske endast om den varit ömsesidig.
Gränsen i Nordishavet utanför mynningen av Gränsjakobsälv
har blivit fastställd enligt principen, att varje punkt av havet
tillhör det närmast liggande riket. Gränskonventionen innehåller
vidare bestämmelser om förebyggande av, att älvbädden eller
vattnets lopp skulle förändras, bestämmelser om periodisk
gränsgång samt skiljedom. Sagda konventions slutprotokoll upptar en
förklaring från de kontraherande staterna, att varken i kraft
av tidigare mellanfolkliga överenskommelser eller på grund av
gammal hävd eller sedvana i nu ifrågavarande gränstrakt göra
gällande någon rättighet till det andra rikets område. Vidare
ingår här som andra artikel en förklaring från norska regeringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
