Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Tessin och slottsbranden. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TESSIN OCH SLOTTSBRANDEN 43
dermera skall visas, med en ny västlänga samt tillsammans med
dessa utgöra det nya slottets homogena sidolängor. Genom detta
arrangemang skulle borggården kunna bliva reguljär och mellan
de nya sidomurarna och de forna inre borggårdsmurarna skulle
uppstå »gånger och små rum ändalängz östra och wästra sijdorna
uppå Slottet», något som ur kommunikationssynpunkt var
synnerligen lämpligt. Den gamla borgens sidolängor voro nämligen
så »smala, så att rummen lährer taga in heela bredden»; man
behövde sålunda passager utanför huvudrummen.
Om vi nu jämföra det system, som här nämnts, med det som
föreligger i 1697 års plan (fig. 7, 8) finna vi en mycket stor
överensstämmelse, med den skillnad att 1697 års plan kunde göras
helt regelbunden. Vi finna där längs sidorna
kommunikationsanläggningen, hela den långa raden av smårum och passager, i
bottenvåningen ersatt av arkadgång; ombyggnadsplanen av 1692
är överförd till nybyggnadsplanen av 1697.
Det har i det föregående nämnts att Tessin måste använda
den gamla borgens murverk. Så var även fallet vad gällde
nordlängan och östlängan. Däremot hade han svårare att bruka
gamla borgens västlänga; ty den bröt in i alltför sned vinkel
mot nordlängan och formade en bruten västfasad, som icke
kunde vara i Tessins smak. Det är också fullt klart, ’att han
ämnade riva den och här bygga en helt ny länga. Den 8
maj, dagen efter eldsvådan, hade Tessin visat i rådet »den dessein
och afrijtning, som han uthi Salige Kongl. Maj:ts tijd på Slåttet
giordt hade». Den 10 maj nämnde drottningen i rådet att
just endast murarna å västsidan (»den sijdan som Cammar
Collegium ähr») böra helt rivas, »så frampt Slåttet efter den
giorda desseinen bör blifwa fullbygdt»; den dessein, som här
avses, är naturligtvis den nyss omtalade ombyggnadsritningen,
som alltså krävde gamla västlängans rivning och fullständiga
nybyggande.
Vi skola nu vidare anställa jämförelser mellan planen efter
branden och planerna före. Sidolängorna i 1697 års plan ha
arkader med nio bågar, å båda sidor omslutna av fyra slutna
fönsteraxlar; mitt i sidolängorna äro vestibulerna och de
stora trapporna inlagda. Genom Tessins memorial av 3 febr.
1696 veta vi att han ämnade å sidolängorna inlägga stora
trappor och vestibuler — alltså en likartad disposition som efter
branden. Att borggårdens sidolängor före branden skulle sträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
