Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Svenska försvarsproblem efter kriget. Av J. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 209
ensstämmelse härmed finner man också den nu bestående
organisationsramen i stort sett bibehållen. Ingenting kunde väl heller vara
lättsinnigare än att inför en gärna trodd, men aldrig bevisad tillfällig
lättnad i det utrikespolitiska läget stympa en sedan sekler bestående
organisation.
Med tillfredsställelse konstaterar man vidare, att »enhetsfronten»
även omfattar Bodens fästning såsom en slutsten i övre Norrlands
försvar.
För broschyrförfattarna är naturligt nog ej budgeten 1924—1925
samma allom bjudande »härintill och icke vidare» som den tycks
ha varit för regeringen. Träffande säges: »Den alltför stora
optimismen i fråga om vårt i jämförelse med 1914 förbättrade
militärpolitiska läge förmäler sig samtidigt med en lika överdrivet
pessimistisk uppfattning av våra ekonomiska resurser att uppbära ett gott
försvar. Man synes vilja blunda för det faktum, att Sverige för
närvarande är det land i Europa, som har den starkaste statsfinansiella
ställningen, och att vårt folks allmänna välstånd sannolikt är högre
än i något annat europeiskt land.» Skada blott att icke den
uppfattning om våra statsfinanser, som här antydes, närmare motiveras.
Det håller ju på att bliva ett axiom, att vi ej ens i framtiden skola
få råd att kosta på vårt försvar mera än vad det ansetts kunna
tillmätas i årets budget, sedan den socialistiska regeringen gjort av med
alla överskottsmedel. Det vore på tiden, att legenden om att vi ej
ha råd att försvara oss bleve från sakkunnigt håll avfärdad. Man
behöver göra rent hus med alla dessa tvärsäkra, men obevisade
påståenden, att mera än så och så mycket kunna vi omöjligt giva
ut på försvaret, alla beloppen ungefär lika godtyckligt bestämda.
En utredande framställning om vår statsfinansiella ställning och
några ord om vad vi kosta på oss i fråga om sådant, som dock ej
kan sägas höra till livsbetingelser för land och folk, skulle ha varit
välkommen.
Säkerligen skulle en sådan framställning ha givit vid handen, att
vi utan att överanstränga oss ha de bästa utsikter att kunna bära
den årliga merutgift av c:a 4,3 mill. kr. utöver regeringspropositionens
kostnadssumma, som broschyrförfattarnas förslag innebär, om man
frånser engångskostnaderna och låter det självständiga kavalleriet
bestå av 2 bataljoner.
Med denna jämförelsevis obetydliga årliga kostnadsökning och
något stegrade engångskostnader skulle lantförsvaret, såsom framgår av
broschyren, vinna högst betydligt i effektivitet. Broschyrförfattarnas
förslag är i själva verket ingenting annat än regeringsförslaget, men
detta kompletterat, så att dess effektivitet kommer att stå i rimlig
proportion till kostnaderna. Man skulle sålunda kunna behålla ett
självständigt kavalleri, vinna en välbehövlig förstärkning av det tunga
kavalleriet och tankvapnet, möjliggöra uppsättandet av reservtrupper
samt slutligen erhålla en icke oväsentligt ökad utbildningstid för de
värnpliktiga.
I fråga om det självständiga kavalleriet framhålles i broschyren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
