Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kina under år 1923. Av F. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 F. HANSEN
skare visste vad de gjorde, när de sökte hålla européerna från
portarna!
Alla äro missnöjda, kineser likaväl som utlänningar — alla
utom japanerna, vilka bida sin tid. Tidningarna äro fulla med
korrespondenser och ledande artiklar med förslag till landets
upprättande. Men detta lär ej kunna ske genom ockupation av
den ena eller andra hamnstaden eller kuststräckan, ökat antal
kanonbåtar på Yangtze-kiang eller dylikt, ehuru sådana
åtgärder utan tvivel skulle kunna göra lokal nytta iuom det
ifrågavarande området, ej blott för utlänningar utan även för kineser.
Det är nämligen ett misstag att tro, att kineserna ha det dåligt
ställt i de områden, som främmande »vita» makter lagt under
sin jurisdiktion. Under nuvarande förhållanden i Kina hava
de det tvärtom mycket bättre än i det kinesiska Kina. Men
hjälpas i stort sett, det kan Kina ej utifrån. Europa är för svagt,
Amerika för valhänt — och Kina mycket för stort, även förutsatt
att européerna ville hjälpa.
Man kan fråga sig, vad som bragt Kina till det
upplösningstillstånd, vari det nu befinner sig. »Den västerländska
civilisationens gift», svara många. Men är inte det att svara med en
ytlig fras? Beröringen med en främmande kultur har aldrig
varit farlig för ett land, om landet i och för sig själv varit friskt.
Men det var Kina ej, när »maskinkulturen» började klappa på
dess portar. Dess ämbetsmannakår, som skulle ha varit landets
ryggrad, var försumpad, dess rättskipning otillförlitlig. Kina hade
visserligen en gammal fin kultur, men denna var för gammal,
den var ej längre levande.
Men innan revolutionen kom, fanns det dock mycket gammalt
av bestående värde. För att bli mandarin fordrades lärda
examina, vilken skurk som helst kunde ej svinga sig upp till ett
högt ämbete. Nu åter, sedan någon utländsk rådgivare i den
heliga demokratiens namn kokat ihop en konstitution åt Kina,
»lavet» efter Förenta Staternas, ha även dessa skrankor fallit.
Nu kunna de största och de smartaste »streber» i detta land bli
dess generaler och höga ämbetsmän; de bli det också, och deras
regering blir därefter. Ett synes mig säkert: skall Kina kunna
resa sig ur sitt nuvarande förfall, icke kommer det att ske i
den nuvarande republikens tecken.
Shanghai 24 febr. 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
