Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Professurer i svenska språket i de nya Östersjöstaterna. Av Birger Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 BIRGER NERMAN
Men Sverige har intresse av att professurer i svenska språket
upprättas icke endast i Estland. Även Lettland och Littauen
äro våra nära grannar. Även i Riga och Kovno borde
undervisning i svenska språket lämnas. Även vid dessa universitet
bleve upprättandet av professurer en jämförelsevis billig sak för
vårt land. Vi kunna för en svensk professorslön få professurer
vid alla de tre ostbaltiska universiteten.
Professorerna i svenska språket vid de ostbaltiska
universiteten skulle naturligtvis, om så önskades, även undervisa i de
andra nordiska språken. I fråga om Riga och Kovno kunde
man kanske tänka sig möjligheten att tillsammans med
Danmark upprätta professurerna, i så fall i nordiska språk.
Överallt i de ostbaltiska staterna, särskilt i Estland, träffar
man på minnen av svenskarna. I Estland lever ännu en
svensktalande befolkning på bortåt tio tusen invånare, som med
beundransvärd trohet håller fast vid sitt svenska modersmål. På
skilda håll i Ostbaltikum möter man ännu namn som
Svenskbyn, ehuru ingen där längre kan tala svenska. Ofta är det
århundraden, sedan svenskan utdog på sådana orter.
Arkeologiska förhållanden, för vilka jag icke här kan redogöra, ha
övertygat mig om, att det flyter mera svenskt blod i den nutida
ostbaltiska befolkningens ådror än vad man anar. Ingenstädes
torde sympatien för Sverige vara större än i dessa stater; man
finner ofta rörande uttryck därför. Men allt detta förpliktar.
Ett dygns båtresa skiljer Sverige från de ostbaltiska staterna.
Och dock råder i stort sett en egendomlig obekantskap om den
andre å ömse håll. Detta måste ändras. Båda parterna ha
mycket att vinna av nära kulturella förbindelser, sannolikt även
av livligare ekonomiskt utbyte. Men vad betyder det icke för
stärkande av de ömsesidiga förbindelserna, att årligen vid
vartdera av tre universitet 20 eller kanske flera ungdomar lära
sig svenska för att sedan gå ut på skilda levnadsbanor till skilda
orter. Det är många trådar som knytas mellan Sverige och
Ostbaltikum på detta sätt, och genom dem knytas alltjämt nya.
Det vore god svensk kulturpolitik att upprätta professurer i
svenska språket vid de ostbaltiska universiteten. Det vore en
överkomlig utgift för vårt land. Och det vore en
kapitalplacering, som skulle bära lysande vinst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
